Folkhälsan allt bättre i Stockholms län – riktade insatser kan öka jämlikheten
I dag släpps Region Stockholms Folkhälsorapport 2023 som beskriver hälsoläget i Stockholms län, hur hälsan utvecklas över tid och fördelas mellan olika grupper samt vilka som är de främsta orsakerna till ohälsa. Rapporten ges ut vart fjärde år av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm.
Medellivslängden i Stockholms län är 85 år för kvinnor och 81 år för män. Medellivslängden ökar och dessutom skattar befolkningen den egna hälsan som god i allt högre grad. Men covid-19-pandemin bröt utvecklingen av livslängden, tillfälligt men tydligt.
Covid-19-pandemin satte också redan befintliga skillnader i befolkningens hälsa i blixtbelysning. Den första vågen av covid-19 slog till exempel betydligt hårdare mot personer med kort utbildning. De var i högre grad utsatta för smitta och en större andel i gruppen hade riskfaktorer som ökade risken att vårdas på sjukhus för covid-19.
Mer än fem år längre liv för dem med längre utbildning
Skillnaderna i livslängd och förekomst av sjukdomar i länet är så pass stora att personer som har eftergymnasial utbildning kan förväntas leva fem och ett halvt år längre än personer som inte har gått ut gymnasiet. Skillnaden syns ofta i de stora folksjukdomarna, hur många som insjuknar i olika grupper, och i vilken ålder.
– Över tid ökar andelen som har längre utbildning. Men inkomst är också en viktig faktor för hälsa och inkomstskillnaderna har ökat, säger Vicky Bartelink, huvudredaktör för Folkhälsorapport 2023.
Hjärtinfarkt, stroke och cancer orsakar för tidig död
Folkhälsorapport 2023 använder begreppet sjukdomsbörda för att jämföra sjukdomar som främst leder till död i förtid med de sjukdomar som främst leder till funktionsförlust. År 2020 orsakade covid-19 mer än 8 procent av sjukdomsbördan, enligt CES analyser. Mer än alla andra sjukdomar. Sedan dess har sjukdomsbördan av covid-19 minskat till 1,8 procent år 2022, i samma storleksordning som bröstcancer.
– Nu kan vi sätta även denna sjukdom i relation till de andra folksjukdomarna, säger Vicky Bartelink.
År 2022 var det återigen hjärtinfarkt och stroke som, tillsammans med olika former av cancer, tog flest liv i förtid i länet.
Utmaning för primärvården att upptäcka riskfaktorer
Att förebygga sjukdom handlar till stor del om att upptäcka, diagnostisera, behandla och följa upp metabola riskfaktorer, som högt blodtryck, högt blodsocker, högt kolesterol och övervikt. Här finns i dag en stor underdiagnostisering.
– De metabola riskfaktorerna är en utmaning för primärvården, bland annat eftersom flera av riskfaktorerna inte ger symtom. Men om vården lyckas fånga upp individer med riskfaktorer och om vi kan fokusera på de geografiska områden där behoven är som störst, så kan det göra stor skillnad för både folkhälsan i stort och för jämlikheten i hälsa, säger Anton Lager, enhetschef vid CES.
Smärta är ett stort folkhälsoproblem
Mellan tre och fem procent av befolkningen i Stockholms län har smärta i ryggen, nacken
eller huvudet som är i hög grad funktionsnedsättande. Trots att långvarig smärta är ett av de största folkhälsoproblemen är kunskapen om riskfaktorer, prevention och behandling mycket begränsad för ryggsmärta och nacksmärta.
– Här behövs mer forskning, säger Vicky Bartelink.
Rökning minskar men obesitas ökar
För individer som vill förbättra sin hälsa handlar det om att ställa om sina levnadsvanor. Sedan förra rapporten har andelen dagligrökare minskat. Men våra matvanor har långt kvar till de nationella målen, till exempel för konsumtion av grönsaker och frukt, och förekomsten av obesitas ökar.