Hälsoläget i Stockholms län

Medellivslängden ökar i Stockholms län, och de flesta uppger att de har god eller mycket god hälsa. Det finns dock stora skillnader mellan åldersgrupperna och mellan personer med olika livsvillkor. Hjärtinfarkt och stroke orsakar störst sjukdomsbörda i länet. År 2020 fick dock covid-19 en mycket stor och plötslig effekt på sjukdomsbördan.

  • Introduktion och metod

Medellivslängden ökar men stora skillnader kvarstår

År 2021 är den förväntade medellivslängden 73 år globalt. I Europeiska unionen är den 80 år och i Sverige 82 år (1). I Stockholms län är den ännu högre: 85 år för kvinnor och 81 år för män (år 2017–2021) (se figur 1). Den förväntade medellivslängden har ökat under de senaste åren. På grund av covid-19-pademin ser man en minskning, men utvecklingen har återhämtat sig efter det.

Förväntad medellivslängd vid födseln

Figur 1. Förväntad medellivslängd vid födseln (femårsmedelvärden), i Stockholms län år 2000–2021, uppdelat efter kön. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Notera: Siffrorna visas som femårsmedelvärden för att dataunderlaget ska bli tillräckligt stort för analyser. Bilden visar två svagt uppåtgående linjer uppdelat på kön och förväntad medellivslängd vid födseln i Stockholms län. För kvinnor år 2000 var medellivslängden 82,5 år, år 2021 var motsvarande 85,0 år För män år 2000 var medellivslängden 77, 8 år, år 2021 var motsvarande 81,3 år

Det finns dock stora skillnader mellan olika grupper i Stockholms län, till exempel grupper med olika lång utbildning och grupper med olika hög inkomst. För att jämföra det brukar man analysera förväntad medellivslängd vid 30 års ålder eftersom de flesta har slutfört sin utbildning då. I Stockholms län förväntas individer med enbart förgymnasial utbildning leva 2,5 år kortare än personer som slutfört gymnasiet och 5,5 år kortare än personer med eftergymnasial utbildning (50,6 år, 53,1 år och 56,0 år är den återstående medellivslängden vid 30 års ålder).

Det finns även skillnader mellan inkomstgrupper. Den femtedel som har lägst inkomst när de är 30 år förväntas leva 6,7 år kortare än femtedelen med högst inkomst (49,1 år jämfört med 55,8 år är den återstående medellivslängden vid 30 års ålder).

Den förväntade medellivslängden varierar mellan 81,5 och 85,9 år mellan kommuner och stadsdelar i Stockholms län, år 2017–2021. Det är i huvudsak ett resultat av sambanden med socioekonomi på individnivå (se Sociala och ekonomiska förutsättningar, Introduktion).

Av den totala förväntade medellivslängden vid födseln förväntas totalt i genomsnitt 10 år ”förloras till funktionsförlust” (YLD) för män och 13 år för kvinnor (2).

Allt fler uppger god eller mycket god hälsa

Andelen med god eller mycket god självskattad hälsa har ökat de senaste åren (se figur 2). År 2021 uppgav 79 procent av männen och 74 procent av kvinnorna att de hade god eller mycket god hälsa. Andelen sjunker dock påtagligt med åldern (FHE).

God eller mycket god självskattad hälsa

Figur 2. Andel (%) i åldrarna 18–84 år som uppger att de har god eller mycket god hälsa, i Stockholms län år 2002–2021, uppdelat efter kön. Källa: Folkhälsoenkäten (FHE). Bilden visar två svagt uppåtgående linjer, uppdelat på kön, för andel som uppger att de har god eller mycket god hälsa, i Stockholms län år 2002–2021, uppdelat efter kön. Män År 2002: 73 procent År 2021: 79 procent. Kvinnor År 2002: 68 procent År 2021: 74 procent.

Sjukdomsbördan i Stockholms län

Hjärtinfarkt och stroke står för den största delen av sjukdomsbördan i Stockholms län, följt av smärta (ryggsmärta, nacksmärta, migrän och artros) (se figur 3). De står för cirka elva procent var av sjukdomsbördan i länet (2). De olika sjukdomarna bidrar dock till sjukdomsbördan på olika sätt: hjärt-kärlsjukdom främst genom förtida död, smärta enbart genom förlorad funktion.

Sjukdomars eller skadors bidrag till sjukdomsbördan

Figur 3. Visualisering av de sjukdomar och skador som tas upp i folkhälsorapporten och hur stor sjukdomsbörda dessa bidrar till i Stockholms län. Källa: Global Burden of Disease (GBD) och Socialstyrelsens dödsorsaksregister; CES (covid-19-bubbla). Bilden visar cirklar i olika färger. Cirklarna visar skador och sjukdomar och storleken på dem visar hur stor del av sjukdomsbördan de har. Störst är cirklarna för hjärtinfarkt (7.5 procent), smärta i nedre del av ryggen (3,9 procent), stroke (3,8 procent) och fallolyckor (3,6 procent). Utanför de färgade cirklarna ligger en cirkel för covid-19 som år 2020 hade 8,3 procent av sjukdomsbördan, 2021 var motsvarande 3,3 procent och motsvarande 2022 var 1,8 procent.

Den första covid-19-vågen gav stor och plötslig sjukdomsbörda

Covid-19 fick en stor och plötslig effekt på samhället och på sjukdomsbördan. År 2019 orsakade alla luftvägsinfektioner tillsammans lite mer än en procent av sjukdoms­bördan i Stockholms län. Det första pandemiåret (2020) stod covid-19 ensamt för mer än åtta procent av sjukdomsbördan, enligt preliminära beräkningar (CES). Sjukdomsbördan av covid-19 gick därefter ned till 3,3 procent år 2021. Men fortfarande år 2022 är bidraget från covid-19 så påtagligt (1,8 procent) att det slår sig in bland de sjukdomar som orsakar störst sjukdomsbörda i länet.

Det största bidraget till sjukdomsbördan av covid-19 ligger i andel dödsfall. Man räknar med att 94 procent av sjukdomsbördan beror på att individer dör i förtid (CES). År 2020 stod covid-19 för 18 procent av alla dödsfall, år 2021 gick andelen ned till 7 procent och år 2022 till nästan 4 procent. Mer om covid-19 finns i kapitlet Sjukdomar och skador.

Referenser