Introduktion och metod

Syftet med folkhälsorapporten är att skapa ett kunskapsunderlag om folkhälsa som ska underlätta prioritering och planering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt hälso- och sjukvård.

Folkhälsorapporten går igenom de riskfaktorer och sjukdomar som bidrar mest till sjukdomsbördan i Stockholms län, samt visar hur bestämningsfaktorer, riskfaktorer och sjukdomar utvecklas över tid samt hur de är fördelade mellan grupper.

Folkhälsorapporten fungerar som underlag till arbetet med Region Stockholms utvecklingsplans prioritering ”Nå en jämlik och förbättrad folkhälsa och bidra till att sluta hälsogapet” (RUFS 2050) samt regionens folkhälsopolicy ”God hälsa och minskade hälsoklyftor i befolkningen”. Den ansluter också till målet ”God hälsa och välbefinnande”, ett av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030.

Målgruppen för folkhälsorapporten är alla aktörer som kan påverka folkhälsan i sitt arbete eller frivilligengagemang, inom till exempel regionen, kommuner och stadsdelar, vården, länsstyrelsen eller patientföreningar. Rapporten vänder sig även till den intresserade allmänheten. Folkhälsorapporten skrivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF).

Rapporten använder begreppet sjukdomsbörda för att beskriva hur mycket olika tillstånd påverkar hälsan på samhällsnivå. Sjukdomsbördan definieras som funktionsjusterade levnadsår (Disability Adjusted Life Years, DALYs). Det är summan av år som förlorats på grund av för tidig död och friska år som förlorats på grund av funktions­förlust orsakad av sjukdom eller skada (se figur 1). På det sättet kan man jämföra olika sjukdomar med varandra trots att de får olika konsekvenser, till exempel kan hjärt-kärlsjukdom som leder till död i förtid jämföras med smärta som leder till funktionsförlust men inte till död.

I folkhälsorapporten beskrivs de sjukdomar och riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Stockholms län, uträknat enligt Global Burden of Disease (GBD) för år 2019. Global Burden of Disease är ett globalt projekt som använder nationella datasystem, enkätdata, kliniska datakällor samt vetenskaplig litteratur för att modellera sjukdomsbörda. Utöver dessa beskrivs även covid-19.

Sociala och ekonomiska förutsättningar

Olika faktorer påverkar hälsan på olika nivåer, vilket kan visualiseras i den så kallade regnbågsmodellen (se figur 2). I kapitlet sociala och ekonomiska förutsättningar beskrivs de faktorer som har effekt på hälsan genom levnads- och arbetsförhållanden samt sociala och samhälleliga nätverk. De faktorerna ligger utanför de individuella riskfaktorerna så som ohälsosamma levnadsvanor och metabola riskfaktorer, och de kan påverka hälsan både direkt och indirekt. En direkt påverkan kan vara att en person avstår vård på grund av dålig ekonomi. En indirekt påverkan kan vara att personer med kort utbildning röker i högre utsträckning och därför har större risk att drabbas av lungcancer.

Sjukdomar och riskfaktorer

Rapporten beskriver levnadsvanor, metabola riskfaktorer och sjukdomar var för sig för att underlätta läsbarheten och navigeringen genom rapporten. Men på individnivå har vi ofta flera sjukdomar och riskfaktorer samtidigt (se Sjukdomar och skador, Introduktion). Vissa riskfaktorer definieras som sjukdomar vid en viss gräns och de beskrivs då tillsammans, till exempel övervikt och obesitas.

Riskfaktorer som beror på närmiljö eller arbetsmiljö beskrivs inte i folkhälsorapporten utan behandlas i arbetsmiljörapporten och miljöhälsorapporten som publiceras av Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).

Folkhälsorapporten fokuserar i stor utsträckning på riskfaktorer och sjukdomar bland personer som är 16 år och äldre i Stockholms län. När det är möjligt redovisas utveckling över tid. Viktiga skillnader mellan olika grupper redovisas uppdelat efter kön, åldersgrupper, utbildningsnivå (som mått på socioekonomi) och födelseland (uppdelat på Sverige, övriga Europa samt länder utanför Europa).

Utmaningar

I sista delen av rapporten (Utmaningar) sammanfattas slutsatser av rapporten i form av utmaningar för folkhälsan i Stockholms län.

Folkhälsorapporten bygger på flera datakällor där CES i hög grad har gjort egna analyser, samt på vetenskapliga referenser. Nedan beskrivs de främsta datakällorna som ligger till grund för folkhälsorapporten.

Vetenskaplig litteratur – uttalanden om samband

Tumregeln när vi refererar till vetenskaplig litteratur har varit: Resultat från två eller fler experiment av god kvalitet rapporteras som ”stöd från experiment”. Resultat från minst fem observationsstudier redovisas beroende på hur starkt sambandet är som ”mycket tydligt samband” (RR ≥4), ”tydligt samband” (RR 2–4) eller ”visst samband” (RR 1,5–2). Enstaka studier redovisas beroende på hur starkt sambandet är som ”mycket tydligt samband i enstaka studier” (RR ≥4) eller ”tydligt samband i enstaka studier” (RR 2–4). Vid svaga samband (RR <2) rapporteras inte enstaka studier.

Folkhälsoenkäten (FHE)

Region Stockholms folkhälsoenkät, Hälsa Stockholm, har skickats ut vart fjärde år sedan 1990. Deltagarna svarar på frågor som handlar om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete, trygghet och sociala relationer. Antalet deltagare har varierat från cirka 34 000 till cirka 22 000.

År 2021 valde Region Stockholm att tidigarelägga folkhälsoenkäten på grund av covid-19-­pandemin. Totalt 47 621 individer födda 2005 eller tidigare bjöds in, varav 48 procent (22 927 deltagare) besvarade enkäten. Enkäten kunde besvaras digitalt på internet samt via en mobilapp, Hälsometern, som CES har utvecklat för insamling av hälsodata. Den som ville kunde också fylla i en pappersenkät. Enkätdata länkades till sociodemografiska registerdata, till exempel utbildning och födelseland, som förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

De som deltar kan skilja sig från övriga befolkningen när det gäller sociodemografisk bakgrund, vilket kan medföra att resultaten inte blir representativa för hela befolkningen. Därför har resultaten justerats med hjälp av så kallade kalibreringsvikter.

Folkhälsoenkäten bygger på självrapporterade uppgifter vilket innebär att resultaten kan påverkas av att de som svarar överskattar eller underskattar vissa beteenden, vanor eller tillstånd.

VAL-databaserna (VAL)

VAL-databaserna är administrativa sjukvårdsdatabaser som innehåller data om vårdkontakter inom den hälso- och sjukvård som får ersättning från Region Stockholm. Databaserna innehåller information om typ av vårdkontakter, diagnoser, vårdgivare och avidentifierade uppgifter om patienten. Vårdkontakter inom öppenvård, slutenvård och arvoderade privatkliniker ingår i databaserna, inklusive hemsjukvård, vård­kontakter via nätläkare och utomlandsvård. Vårdgivare utan skattefinansiering och primärkommunal sjukvård ingår inte.

På grund av ändringar i rapporteringssystem kan förändringar i dataregistrering förekomma över åren. Diagnoserna som rapporteras i folkhälsorapporten avser andelen som har fått en diagnos under det föregående året. Diagnoser finns registrerade inom avtalsbaserad öppenvård, slutenvård och hos arvoderade privatpraktiker, däremot inte inom hemsjukvård, utomlänsvård eller nätläkare.

Annan registerdata

Socialstyrelsens dödsorsaksregister innehåller data om dödsorsaker och dödsdatum för individer som var folkbokförda i Sverige när dödsfallet inträffade (oavsett var dödsfallet skedde). Från och med 2021 ingår även individer som avled i Sverige utan att vara folkbokförda här. I folkhälsorapporten har data använts för personer som har varit folkbokförda i Stockholms län.

Socialstyrelsens läkemedelsregister innehåller data om läkemedel som har hämtas ut på recept på apotek och läkemedel som används på vårdhem från och med år 2005. Data om läkemedel som används på sjukhus ingår inte, och inte heller receptfria läkemedel.

Statistiska centralbyråns befolkningsregister LISA, STATIV, RTB och GEO används för att kartlägga de sociodemografiska indikatorerna och för filtrering med sociodemografiska faktorer (ålder, kön, utbildning och födelseland).

SCAPIS

Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study (SCAPIS) är en kohortstudie med syftet att studera (riskfaktorer för) hjärt-kärlsjukdomar och KOL som utförs av Karolinska Institutet (KI) och Region Stockholm i samarbete med andra svenska universitet och universitetssjukhus. Stockholmsdelen av studien inkluderar lite mer än 5 000 slumpvis utvalda individer mellan 50 och 65 år bosatta i Stockholms län. Data har samlats in med hjälp av enkäter, analyser i donerade blodprov, blodtrycksmätning, spirometri med mera. Datainsamlingen genomfördes mellan år 2013 och 2018.

SDPP

Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) är en kohortstudie av diabetes­relaterade riskfaktorer som utfördes av Region Stockholm i samarbete med KI. Studien innehåller data från 35 000 individer i Stockholms län, som var i åldrarna 35–56 år under åren 1992–1996. Runt 8 000 av dessa deltog i omfattande hälso­undersökningar. Dessa individer följdes även upp ungefär 10 år och 20 år senare. Vid alla hälsoundersökningar genomfördes glukostoleranstest och mätning av blodtryck, längd och vikt. Deltagaren lämnade också blodprov och besvarade enkäter. För de 3 600 personer i åldrarna 53–78 år som deltog vid tjugoårsuppföljningen (år 2014–2017) analyserades kolesterol och njurfunktion i de insamlade blodproverna.

Journaldata (Take Care-data)

Inför folkhälsorapporten gjordes ett uttag ur Region Stockholms journalsystem Take Care som analyserats av CES. Uttaget innefattar alla besök som genomförts på regionens egna vårdcentraler under åren 2015–2021 för personer 18 år eller äldre, och alla sök­termer och laboratorieanalyser som rör blodtryck, kolesterol, njurfunktion, blodsocker, vikt och längd. Detta innefattar runt 770 000 personer med sammanlagt 10,2 miljoner besök.

När värden för blodtryck eller kolesterol anges har ett medelvärde räknats ut från alla mätningar på samma patient.

Rörelsedata insamlad av CES

Hälsometern är Region Stockholms folkhälsoapp som samlar in data över antal steg med hjälp av den accelerometer som finns i smarta mobiltelefoner. Data finns för 665 individer mellan 17 och 85 år bosatta i Stockholms län som frivilligt laddat ned Hälsometern.

Rörelseprojektet är en klusterrandomiserad studie som CES genomför sedan år 2020 på 124 slumpvis utvalda förskolor i alla 13 stadsdelar i Stockholms stad. Rörelseprojektet studerar vilken effekt det får på förskolebarns nivåer av fysisk aktivitet när man inför policyer för fysisk aktivitet på förskolan. I folkhälsorapporten används baslinjedata (före randomisering) från 2 215 barn i åldern 3–5 år (snittålder 3,9 år) som burit en accelerometer under en vecka.