Rökning

Rökning bland det som bidrar mest till sjukdomsbördan

Rökning är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Stockholms län (1). De negativa hälsoeffekterna av rökning är välkända och inkluderar bland annat ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och KOL (2). Det har uppskattats att varannan dagligrökare dör av sin rökning och att rökare i genomsnitt förlorar tio år av sitt liv (3).

Andelen rökare har minskat under de senaste årtiondena, men det finns stora skillnader mellan grupper. Rökning är betydligt vanligare bland personer med sämre socio­ekonomiska förutsättningar. Även i andra grupper, till exempel bland personer med psykiatriska diagnoser, är rökning vanligare än i befolkningen i stort. Eftersom rökning är starkt kopplat till sjukdom och förtida död påverkar detta jämlikheten i hälsa.

Snusande har också förknippats med hälsorisker. Nikotinet i snus ger ett starkt beroende (4) och tycks kunna öka risken för komplikationer vid graviditet, inklusive påverkan på barnet (5). Studier har också visat att det finns samband mellan snus och hjärt-kärlsjukdom (6), typ 2-diabetes (7) och vissa cancerformer (8–10).

Nya nikotinprodukter attraherar unga

Under de senaste åren har ett stort antal nya nikotinprodukter kommit ut på marknaden, bland annat det vita snuset. De verkar attrahera nya grupper av användare, inte minst unga. Då de är nya saknar vi kunskap om långtidseffekterna, men eftersom de innehåller nikotin är de beroendeframkallande och skulle kunna medföra risker vid graviditet. Forskning tyder också på att hjärnan hos ungdomar och unga vuxna är särskilt känslig för nikotinets effekter, och att exponering för nikotin i ung ålder kan ha bestående negativa effekter (2). Då det gäller e-cigaretter kan också andra ämnen som inhaleras med ångan innebära hälsorisker (11).

Andelen dagligrökare minskar

Andelen dagligrökare fortsätter att minska i Stockholms län, liksom i Sverige. År 2002 rökte nästan 18 procent av befolkningen dagligen, medan motsvarande andel var under 6 procent år 2021 (se figur 1). Minskningen ses både bland kvinnor och män och i alla åldrar och utbildningsgrupper. Det är vanligast att röka i åldersgruppen 45–84 år (sju procent). Lika många män som kvinnor röker dagligen (FHE).

Dagligrökare över tid

Andelen rökande skolungdomar minskar också

I Stockholmsenkäten 2022 uppger elva procent av flickorna och sex procent av pojkarna i årskurs 9 (i Stockholms stad) att de röker dagligen eller ibland. Motsvarande andelar i gymnasiets årskurs 2 är 21 och 17 procent. Jämfört med undersökningen år 2020 är det en minskning med två procentenheter bland både flickor och pojkar i årskurs 9 och sex respektive fem procentenheter bland flickor respektive pojkar i gymnasiets årskurs 2 (12).

Rökning är vanligare bland personer med kort utbildning

Det är ungefär tre gånger vanligare att röka bland personer med förgymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial eller gymnasial utbildning (se figur 2). Det finns också påtagliga skillnader beroende på födelseland. Andelen rökare är dubbelt så hög bland personer födda utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige, nio procent jämfört med drygt fyra procent (FHE).

Baserat på data från Region Stockholm är det också betydligt vanligare att personer med psykiatriska diagnoser röker än befolkningen i stort (VAL, Folktandvården). Enligt preliminära analyser röker nästan fyra av tio personer med en beroendediagnos och nästan tre av tio med schizofreni och liknande tillstånd.

Dagligrökare per utbildningsnivå

Snusandet ökar bland kvinnor

Medan rökningen har minskat under de senaste åren har snusandet ökat, inte minst bland kvinnor (se figur 3). Det är fortfarande vanligare att män snusar jämfört med kvinnor och det är vanligare att unga personer snusar jämfört med äldre. Det är också mer än dubbelt så vanligt att snusa bland svenskfödda jämfört med personer födda utanför Sverige (14 procent jämfört med 6 procent). Däremot skiljer sig inte snusandet nämnvärt mellan personer med kort och lång utbildning (FHE).

Av de som snusar dagligen uppger 25 procent att de använder vitt snus. Det är vanligast bland personer under 45 år. Bland kvinnor under 45 år som snusar dagligen använder majoriteten vitt snus (FHE).

Dagligsnusare över tid

Data från Stockholmsenkäten 2022 (för Stockholms stad) visar att snusandet har ökat kraftigt bland ungdomar under de senaste åren, främst bland flickor (12). Elva procent av eleverna i årskurs 9 och 22 procent av eleverna i gymnasiets årskurs 2 uppger att de snusar dagligen eller ibland. Bland flickor i årskurs 9 har andelen ökat från en procent år 2018 till tio procent år 2022 och i gymnasiets årskurs 2 från två till 19 procent. Nästan alla som snusar uppger att de använder vitt snus.

E-cigaretter ökar kraftigt bland ungdomar

En liknande trend som för snusning, särskilt bland flickor, ses i CAN:s nationella skolundersökning 2022, som visar att användningen av e-cigaretter har ökat kraftigt bland ungdomar. År 2021 uppgav fem procent av eleverna i årskurs 9 och fyra procent i gymnasiets årskurs 2 att de hade använt e-cigaretter den senaste månaden. Motsvarande andelar var 20 respektive 24 procent år 2022 (se figur 4) (13). Vad denna mycket kraftiga ökning beror på är oklart.

Användning av e-cigaretter de senaste 30 dagarna

Rökfritt Sverige 2025 är inom räckhåll

Det är goda nyheter för hälsan i Stockholms län att allt färre röker, och det är en följd av ett långvarigt och systematiskt tobakspreventivt arbete. Målet för det nationella initiativet Rökfritt Sverige 2025 (att mindre än fem procent av befolkningen ska röka år 2025) verkar vara inom räckhåll. Men bakom de låga siffrorna på befolkningsnivå döljer sig stora skillnader mellan grupper och oroande trender bland unga.

Riktade insatser kan öka jämlikheten i hälsa

För att minska andelen rökare i grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar behövs fortsatt generella åtgärder som lagstiftning och prishöjningar, i kombination med lättillgängligt stöd att sluta röka, till exempel inom hälso- och sjukvården och via Sluta-röka-linjen. Det behövs även riktade insatser som kan sänka trösklarna till att få stöd och minska risken för återfall. Till exempel skulle subventionering av nikotinläkemedel kunna hjälpa fler att sluta röka. En nyligen gjord hälsoekonomisk undersökning visar att subventionering av nikotinläkemedel också har potential att vara kostnads­effektiv (14).

Hållbara rökstopp skulle eventuellt också kunna främjas om tobaksavvänjningen anpassades för att bättre ta hänsyn till faktorer som gör det svårare att sluta röka för ekonomiskt utsatta grupper, så som stressfaktorer i vardagen eller bristande socialt stöd. Det är också angeläget att personer med psykiatriska tillstånd tillfrågas om rökning och erbjuds stöd att sluta, till exempel i samband med årliga kontroller av fysisk hälsa inom psykiatrin.

Ny lagstiftning reglerar det vita snuset

Det ökande snusandet under de senaste åren sammanfaller i tid med att det vita snuset kom ut på marknaden. Det har inte varit reglerat som andra nikotinprodukter, men en ny lag om tobaksfria nikotinprodukter trädde i kraft i augusti 2022. Lagen innehåller bland annat krav på åldersgräns vid köp av vitt snus och begränsningar i marknadsföringen av det.

Det är angeläget att fortsätta att följa utvecklingen av snusandet och användningen av e-cigaretter noga, inte minst bland unga som verkar attraheras av de nya produkterna och som lätt kan fastna i ett beroende som är svårt att ta sig ur. Det är också viktigt att öka kunskapen om nikotinets hälsoeffekter och att säkerställa att nikotinprodukter inkluderas i screeningfrågor för tobaksbruk, till exempel inom elevhälsan och mödrahälsovården.