Levnadsvanor
Hur vi lever har stor betydelse för vår hälsa. Vad vi äter, hur vi rör oss och om vi dricker alkohol eller röker påverkar vår risk att insjukna i många olika sjukdomar. Folkhälsorapporten tar upp de levnadsvanor som har störst påverkan på sjukdomsbördan: rökning, alkohol- och narkotikavanor, matvanor och fysisk aktivitet. Sämre levnadsvanor är vanligare i grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar. Genom att identifiera i vilka grupper levnadsvanorna är som sämst kan man rikta insatser och minska hälsoskillnaderna samtidigt som den generella hälsan i befolkningen förbättras.
Innehåll
I Folkhälsorapport 2023 delas riskfaktorerna som gäller levnadsvanor in i följande avsnitt:
Hälso- och sjukvården ska arbeta med ohälsosamma levnadsvanor
Åtgärder för att förebygga sjukdom är en del av hälso- och sjukvårdens uppdrag, och där ingår arbetet med att hjälpa patienter att förbättra sina levnadsvanor (1). Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer (2) och det finns ett nationellt vårdprogram som ger stöd i tillämpningen av riktlinjerna (3). De flesta av åtgärderna, oavsett levnadsvana, består av rådgivning i form av samtal.
Under 2022–2025 genomför Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin en randomiserad studie om effekterna av provtagning och hälsosamtal i primärvården för att upptäcka riskfaktorer och förebygga bland annat diabetes (se Metabola riskfaktorer). Kunskap från studien kan leda till mer effektiva förebyggande insatser.
Strukturella samhällsinsatser kan förbättra levnadsvanorna
Den stora potentialen för bättre levnadsvanor finns i strukturella samhällsinsatser. Att antalet rökare har minskat så kraftigt beror i stor utsträckning på lagstiftning. Om man vill påverka den fysiska aktiviteten i befolkningen finns stor potential i samhällsbyggnad, till exempel cykel- och gångvägar, parker samt en väl utbyggd kollektivtrafik (se Fysisk aktivitet). Matvanor kan påverkas genom strukturella insatser så som skatt på sötade drycker och policyer för minskad marknadsföring av ohälsosam mat (se Matvanor).
I Sverige är den kostnadsfria skolmaten en stor folkhälsointervention, där en nyligen publicerad studie har visat att kvaliteten på skolmåltiderna har förbättrats sedan skollagen började ställa krav på näringsriktighet (4). Skolor och förskolor har en viktig roll i att etablera goda levnadsvanor hos barn, och evidensbaserade verktyg för det arbetet erbjuds av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin genom www.elevhalsoportalen.se och www.skolmatsverige.se.