Matvanor

Kostmönster har stor inverkan på hälsan

Ohälsosamma matvanor orsakar sju procent av den totala sjukdomsbördan i Stockholms län. Störst bidrag till sjukdomsbördan ger lågt intag av fullkorn, baljväxter, frukt och fibrer samt högt intag av rött kött, chark, salt och sötade drycker (1). Kostens inverkan på hälsan kan inte knytas till enstaka näringsämnen. Det är i stället helheten som har betydelse, både vad man äter och hur mycket man äter. Man brukar kalla detta för kostmönster. Ett hälsosamt kostmönster är rikt på frukt och grönsaker, rotfrukter, fullkorn, fisk, skaldjur, baljväxter, nötter, frön och vegetabiliska oljor. Det innehåller bara en liten mängd rött kött och chark, salt och socker (2, 3). Det är också viktigt med energibalans, alltså att äta lagom mycket utifrån kroppens energibehov. Om alla åt enligt de nordiska näringsrekommendationerna skulle sjukdomsbördan kunna minskas för obesitas, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och andra kroniska sjukdomar (4).

WHO:s (Världshälsoorganisationens) obesitasrapport från 2022 konstaterar att vi i dag lever i en miljö som orsakar viktuppgång. Utbud och tillgänglighet i affärer och restauranger, digital marknadsföring och sociokulturella faktorer har stor betydelse för utvecklandet av ohälsosamma matvanor (5). Övriga faktorer som påverkar våra matvanor är bland annat utbildningsnivå, ålder och kön (6, 7).

Matvanorna ligger långt ifrån de nationella målen

Livsmedelsverket har mål och indikatorer för ohälsosamma matvanor, med det övergripande målet att minska andelen i befolkningen som äter sämst (8). Målen är att mindre än 20 procent av befolkningen ska ha ett lågt intag av frukt och grönsaker och att mindre än 10 procent ska ha ett lågt intag av fisk och högt intag av sötade drycker. ”Lågt intag” definieras som frukt mindre än en gång per dag, grönsaker mindre än en gång per dag och fisk mindre än en gång per vecka. ”Högt intag” av sötade drycker innebär mer än en gång per vecka.

Matvanorna bland vuxna i Stockholms län år 2021 ligger långt ifrån de nationella målen. Andelen med ohälsosamma matvanor skiljer sig mellan könen där män generellt har mer ohälsosamma matvanor än kvinnor, och störst skillnad ses för frukt och grönsaker (se figur 1). Matvanorna skiljer sig också mellan olika åldersgrupper. Den generella trenden är att ohälsosamma matvanor är vanligare bland unga än bland äldre (se figur 2).

Andelen med ohälsosamma matvanor har ökat något mellan år 2018 och 2021, bland både män och kvinnor och för alla indikatorer. Störst är skillnaden för frukt och grönsaker. Andelen som äter för lite frukt har ökat från 33 till 39 procent för kvinnor och från 52 till 56 procent för män. Andelen som äter för lite grönsaker har ökat från 22 till 28 procent för kvinnor och från 34 till 40 procent för män (FHE).

Lågt intag av frukt, grönsaker och fisk samt högt intag av sötade drycker

Ohälsosamma matvanor per åldersgrupp

Matvanor skiljer sig mellan socioekonomiska grupper

Ohälsosamma matvanor är vanligare bland personer med kortare utbildning (se figur 3). Andelen med ohälsosamma matvanor skiljer sig också beroende på födelseland. Lågt intag av grönsaker är vanligare bland personer födda utanför Europa (42 procent) än bland personer födda i Sverige (32 procent) och övriga Europa (29 procent). Lågt intag av frukt är däremot vanligare bland personer födda i Sverige (50 procent) än för personer födda i övriga Europa (36 procent) eller resten av världen (45 procent) (FHE).

Ohälsosamma matvanor per utbildningsnivå

Insatser på samhällsnivå

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket presenterade år 2017 flera förslag på samhällsinsatser för att främja hälsosamma matvanor (9, 10). Möjliga insatser inkluderar lagstiftning, ekonomiska styrmedel och policyer för offentliga måltider och matmiljöer, förändringar i livsmedelskedjan samt förebyggande arbete inom barnhälsovården, förskolan, skolan, vården och äldreomsorgen. WHO rekommenderar flera policyer inklusive minskad marknadsföring av ohälsosam mat, märkning av hälsosam mat och ekonomiska styrmedel för att påverka konsumenternas val av livsmedel (5). Märkning av mat som anger livsmedlets hälsopåverkan har visats ha viss gynnsam effekt på intaget (11). Skatt på sötade drycker eller annan ohälsosam mat samt sänkt moms på hälsosam mat har också visat effekt på konsumtionen (12, 13).

Insatser i skolan har visats leda till hälsosammare matvanor bland barn och unga. Förbättrat utbud av hälsosam mat och minskning av ohälsosam mat och dryck i skolan påverkar matvanorna positivt (14). EU:s skolfruktsprogram har visats öka intaget av frukt (12). Vidare har interventioner med teoribaserad undervisning visat positiv effekt på ungas matvanor, när den sker i samverkan med familjen och inkluderar förändringar i skolmiljön (15).

Livsmedelsverket har nationella riktlinjer för måltider i äldreomsorgen. I det vetenskapliga underlaget lyfts betydelsen av utbildad personal, måltidsrutiner och individuella anpassningar utifrån varje persons behov och preferenser (16). Organisatoriska aspekter så som styrdokument, rutiner och budget är mer effektiva än enskilda interventioner. För personer med funktionsnedsättning har insatser som påverkar den fysiska och sociala matmiljön betydelse för matvanorna (17).

De nya nordiska näringsrekommendationerna som publiceras 2023 kommer att ligga till grund för uppdaterade kostråd från Livsmedelsverket.

Riktade insatser till personer med ohälsosamma matvanor

Enligt det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor bör vuxna med ohälsosamma matvanor och särskild risk (till exempel högt blodtryck) erbjudas kvalificerade rådgivande samtal om matvanor inklusive uppföljning. Barn i åldern 2–18 år kan erbjudas familjestödsprogram (18). Enligt Socialstyrelsens riktlinjer finns det måttlig evidens för att kvalificerat rådgivande samtal om matvanor har stor effekt på intag av frukt och grönsaker (19). I de studier som ligger till grund för riktlinjerna om matvanor fick patienterna två till fem kvalificerade rådgivande samtal (19). En nationell patientenkät visar att få patienter erbjuds samtal om matvanor (20).