Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet minskar risken för förtida död och sjukdom

Vuxna bör enligt gällande rekommendationer vara fysiskt aktiva med måttlig intensitet i minst 150–300 minuter i veckan eller med hög intensitet minst 75–150 minuter i veckan. Barn bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag, med måttlig till hög intensitet (1, 2).

De flesta hälsofördelarna med att vara fysiskt aktiv uppstår redan vid låga nivåer av fysisk aktivitet (3). Att vara fysiskt aktiv är kopplat till lägre risk för förtida död, hjärt-kärlsjukdom, metabola sjukdomar, vissa former av cancer, fallskador och psykisk ohälsa (1).

I systematiska sammanställningar, där fysisk aktivitet har mätts med accelerometrar har sambanden mellan fysisk aktivitet och risken för dödlighet (4, 5) varit mer än dubbelt så starka som i tidigare studier som bygger på självrapporterade data (6, 7), där fysisk aktivitet ofta överskattas.

I randomiserade studier har den fysiska aktiviteten visat mer blygsamma effekter för att förhindra typ 2-diabetes och för tidig död i hjärt-kärlsjukdom (8). En förklaring till de starka sambanden i observationsstudier kan vara så kallad genetisk predisponering. Det innebär att samma gener som gör en person mer fysiskt aktiv också påverkar det studerade utfallet, till exempel för tidig död i hjärt-kärlsjukdom (9, 10).

Fler pojkar än flickor uppnår rekommendationer för fysisk aktivitet

44 procent av förskolebarnen uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, enligt en studie i Stockholms stad år 2020 där förskolebarn fick ha rörelsemätare på sig (Rörelse­projektet CES). Könsskillnaderna i fysisk aktivitet hos barn i förskoleåldern är stora. Endast 36 procent av flickorna uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet jämfört med 51 procent av pojkarna (se figur 1). Därtill är skillnaden betydande mellan de 13 stadsdelarna i Stockholms stad. Endast 31–39 procent av barnen i förskoleåldern i Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör och Skarpnäck uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, jämfört med 48–53 procent av barnen i Hägersten-Älvsjö, Norrmalm och Kungsholmen.

Fysisk aktivitet bland förskolebarn

Covid-19 har påverkat fysisk aktivitet bland vuxna

Självrapporterade metoder för att mäta fysisk aktivitet överskattar ofta hur fysiskt aktiva människor är (11). Däremot är mobiltelefoner ett objektivt verktyg för att mäta daglig fysisk aktivitet i realtid på befolkningsnivå (12). Baserat på data från 665 individer i Stockholms län som använt appen Hälsometern, utvecklad av CES, minskade antalet steg per dag med elva procent under den första covid-19-vågen (se figur 2). Antalet steg per dag fortsatte sedan att sjunka ytterligare med 1,3 procent under den andra vågen, jämfört med första vågen. Därefter, från våg tre till våg fem, ökade antalet steg per dag och kom tillbaka till liknande nivåer som före pandemin.

Fysisk aktivitet hos vuxna under covid-19-pandemin

Vuxna med lång utbildning motionerar mer

Mer än hälften av den vuxna befolkningen uppger att de når rekommendationerna för fysisk aktivitet år 2021, 59 procent av männen och 56 procent av kvinnorna (FHE). Det finns skillnader i nivåer av fysisk aktivitet utifrån utbildningsnivå: 48 procent av personer med förgymnasial utbildning uppger att de når upp till gällande rekommenda­tioner, jämfört med 52 procent av personer med gymnasieutbildning och 64 procent av personer med eftergymnasial utbildning. Det finns även skillnader mellan olika områden i Stockholms län. Endast 36–44 procent uppger att de uppnår rekommendationerna i Rinkeby-Kista, Skärholmen och Botkyrka, jämfört med 69–72 procent i Danderyd, Norrmalm och Östermalm.

Samhällsplanering kan främja fysisk aktivitet

En väl utbyggd kollektivtrafik har visat sig öka antalet steg från aktiv transport med 44–133 procent (13). Även byggnadsmiljön påverkar hur aktiva vi är (13–15). Att bygga nya parker samt att öka kvaliteten på parker och lekplatser fördubblar andelen aktiva besökare (13). Att bygga nya cykel- och gångvägar i en stad ökar andelen i befolkningen som cyklar och går till jobbet med 1,0 procent respektive 1,7 procent (16). Infrastruktur påverkar fysisk aktivitet och enligt en metaanalys är risken för diabetes två till tre gånger högre för personer som bor i ett område med sämre förutsättningar för gång (17). Skolan och förskolan kan främja barns rörelse genom strukturella förändringar i den fysiska miljön samt arbetssätt som möjliggör fysisk aktivitet (18, 19).

Införandet av bilfria städer (i till exempel Oslo, Helsingfors, Hamburg och Madrid) kommer sannolikt att ha direkta hälsofördelar (som ökade nivåer av fysisk aktivitet) och indirekta hälsofördelar (som minskad ohälsa på sikt). En minskning av antalet bilar kommer att innebära ett minskat behov av parkeringsplatser och vägyta vilket ökar möjligheterna att anlägga fler parker samt cykel- och gångvägar, vilket i sin tur kan leda till mer aktiv transport (20) samt ökade nivåer av fysisk aktivitet på befolkningsnivå (21).

Skapa hälsosamma rörelsevanor hos barn i förskolan och skolan

Fysiskt aktiva barn tenderar att bli fysiskt aktiva som vuxna (22). Därför är det viktigt att på samhällsnivå främja fysisk aktivitet hos barn. Förskolan och skolan är två exempel på aktörer med möjlighet att på samhällsnivå främja fysik aktivitet hos barn.

Vårdens påverkan på fysisk aktivitet i befolkningen

Hälso- och sjukvården bör erbjuda effektiva metoder till patienter som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Att dela ut rörelsemätare som återkopplar steg och rörelse har visat sig öka patienters nivåer av fysisk aktivitet, liksom fysisk aktivitet på recept (23, 24).

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer finns det måttlig evidens för att rådgivande samtal har effekt på fysisk aktivitet. I de studier som ligger till grund för riktlinjerna och som hade störst effekt fick patienterna 7 till 14 rådgivande samtal (25).