Narkotikavanor

Narkotika är en av de vanligaste dödsorsakerna bland yngre vuxna

Begreppet narkotika innefattar en bred grupp substanser med olika effekter, både illegala substanser och flera typer av läkemedel som kan skapa rus. Oftast handlar det om medel som kan leda till beroende eller skador. Narkotikaorsakad dödlighet är en av de allra vanligaste dödsorsakerna i åldrarna 15–49 år i Stockholms län (1). Narkotikaanvändning står också för två procent av den totala sjukdomsbördan i Stockholms län (1). Sjukdomsbördan är högst i åldrarna 25–29 år och avtar sedan successivt (2).

Cannabis (hasch och marijuana) är den vanligaste illegala substansen (3) men uppskattas bara stå för 1,5 procent av den narkotikarelaterade sjukdomsbördan i Stockholms län (1). Cannabis är förknippat med psykiatriska sjukdomar och kognitiva svårigheter, och kopplingen blir starkare för dem som börjar tidigt och använder mycket (4). Opioider (heroin, syntetiska opioider och morfinliknande smärtläkemedel) står för minst 65 procent av den narkotikarelaterade sjukdomsbördan och kring 80 procent av den narkotikarelaterade dödligheten, främst genom överdoser (1, 5). Amfetamin står för tio procent och kokain för fem procent av den narkotikarelaterade sjukdomsbördan. Övrigt substansbruk står sammanlagt för 17 procent av den narkotikarelaterade sjukdomsbördan (1).

Det är vanligt att en individ använder flera olika substanser i kombination, vilket kan öka risken för överdos. Det gör det också svårare att uppskatta hur varje enskilt preparat bidrar till sjukdom och dödlighet (5). I sjukvården används termen substansbruk i stället för narkotikaanvändning.

Cannabisanvändning ser ut att öka

Användning av narkotika är vanligare hos män än hos kvinnor (se figur 1). Vanligast är användning av cannabis. Andelen som uppger att de använder cannabis har ökat något sedan år 2002, då 3,6 procent av männen använde cannabis och 1,9 procent av kvinnorna (FHE). Andelen som uppger att de använder annan narkotika än cannabis eller icke-ordinerade narkotikaklassade läkemedel har legat stabilt sedan 2018 (HLV). Andelen som uppger att de använder narkotika är högst bland de med förgymnasial utbildning (se figur 2).

Narkotikaanvändning i befolkningen

Narkotikaanvändning per utbildningsnivå

Cannabisanvändning är vanligast bland unga

Narkotika är vanligast bland yngre. Åtta procent av ungdomarna i årskurs 9 och 18 procent i gymnasiets årskurs 2 anger att de har använt narkotika under det senaste året. Av dem har 80 procent använt cannabis (6).

Narkotikarelaterad diagnos är vanligare vid kort utbildning

I Stockholms län har 0,3 procent av kvinnorna och 0,7 procent av männen en diagnos som är relaterad till narkotikaanvändning (VAL). Andelen har inte ökat i Stockholms län under den senaste tioårsperioden även om det finns skillnader mellan olika typer av narkotika. Den här typen av diagnoser är mer än tio gånger vanligare bland personer med enbart förgymnasial utbildning (1,2 procent) jämfört med de med eftergymnasial utbildning (0,1 procent) (VAL).

Narkotikarelaterad dödlighet minskar de senaste tre åren

41 procent av den narkotika- och läkemedelsrelaterade dödligheten i Stockholms län år 2021 berodde på överdoser, 28 procent var självmord där narkotika eller läkemedel använts för förgiftning och 31 procent klassas som oklara förgiftningar (7). En fjärdedel av dödsfallen till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning orsakas av läkemedel som inte är narkotikaklassade (8).

Dödlighet i narkotika- och läkemedelsförgiftning i Stockholms län ökade långsamt från år 2002 fram till år 2018–2019. De senaste tre åren har dödstalen sjunkit. År 2021 låg dödligheten på den lägsta nivån i Stockholms län på över 20 år (se figur 3). Sannolikt finns det flera orsaker till denna minskning. En bidragande orsak kan vara minskad tillgång på heroin i Sverige de senaste åren (9, 10).

Dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftning per 100 000 invånare

Kort utbildning är tydligt kopplad till narkotika- och läkemedelsrelaterad dödlighet bland både kvinnor och män. Bland personer med enbart förgymnasial utbildning är det dubbelt så vanligt med läkemedels- och narkotikarelaterade självmord och tio gånger vanligare med dödliga överdoser, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (8).

Åttio procent av de som dog i narkotika- eller läkemedelsförgiftning i Sverige år 2019 hade fem år före dödsfallet haft någon psykiatrisk eller narkotikarelaterad diagnos, och mer än 40 procent hade någon form av smärtdiagnos (8). Men av de som hade en narkotikarelaterad diagnos hade endast två procent av kvinnorna och nio procent av männen fått läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende (8).

Minskad tillgång förebygger narkotikaanvändning

Minskad tillgänglighet till narkotika sker genom internationellt samarbete, tullens beslag och polisens arbete mot organiserad brottslighet (5, 12). Tillgängligheten till narkotikaklassade läkemedel begränsas till viss del av den kontrollerade förskrivningen via sjukvården (11, 13).

Att upptäcka och minska narkotikaanvändningen kräver samverkan

Kommunerna bedriver en stor del av det narkotikaförebyggande arbetet. Det sker i samverkan med flera aktörer, lokalt, regionalt och nationellt. Evidensunderlaget för narkotikaförebyggande insatser, särskilt i svensk kontext, behöver dock stärkas (14). Sjukvården, även utanför psykiatri och beroendevård, skulle kunna bidra ytterligare till att tidigt och systematiskt upptäcka substansbruk (15).

Behandling kräver långsiktighet

Behandlingen av beroende kräver långsiktiga insatser, både psykosocialt och medicinskt (16). Tillgången till evidensbaserad behandling har ökat, till exempel läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.

Det är också viktigt att sänka tröskeln till att söka vård för individer med pågående substansbruk.

Sprututbytesprogram och så kallade brukarrum når individer som annars undviker sjukvården (11). Dessa erbjuder tillgång till psykosocialt stöd, provtagning, behandling av infektioner och utdelning av naloxon, som kan häva opioidöverdoser.

Ett beroende får både sociala och hälsomässiga konsekvenser som kan vara svåra för individer, anhöriga och samhället (17). Barn i familjer med narkotikaproblem behöver särskilt uppmärksammas.