Sociala relationer
Våra relationer till andra har betydelse för vår hälsa, i samhället, lokalsamhället och den närmsta familj- och vänkretsen. Andelen som har utsatts för våld under det senaste året har minskat, men samtidigt ökar andelen som inte vill gå ut ensamma av rädsla för våld. En av tre unga vuxna i Stockholms län besväras av ensamhet minst en gång i veckan, och detsamma gäller personer som är 85 år och äldre.
Introduktion
Relationer kan både stärka och skada hälsan
Våra sociala relationer kan ofta fungera som resurser och bidra positivt till vår hälsa (1). Omvänt kan brist på goda sociala relationer fungera som en riskfaktor för ohälsa, både psykisk och fysisk. Destruktiva relationer kan ha direkt negativa hälsokonsekvenser.
Förtroende för myndigheter kan påverka viljan att söka vård
Tillräckligt förtroende för myndigheter är grunden för en fungerande demokrati som kan ta till vara varje individs rättigheter. Brist på förtroende kan påverka individens vilja att söka hjälp och i förlängningen påverka hälsan. I början av pandemin fann en studie att personer som var missnöjda med demokratin var mer skeptiska till att vaccinera sig (2).
Ensamhet är förknippat med förhöjd risk för psykisk sjukdom
Med ensamhet avser vi här en subjektiv upplevelse av diskrepans mellan de relationer man har och dem man vill ha till andra människor. Ensamhet innebär alltså inte nödvändigtvis social isolering och social isolering innebär inte nödvändigtvis ensamhet. Ensamhet kan både vara en orsak till ohälsa och en konsekvens av ohälsa. Ensamma individer har ofta sämre levnadsvanor, så som rökning och sämre alkoholvanor, än icke-ensamma individer. Ensamhet är förknippat med en högre risk att få diagnos för psykisk sjukdom och bland kvinnor är det även relaterat till en högre risk att dö (3).
Våld kan ge både fysiska skador och psykisk ohälsa
Att bli utsatt för våld kan påverka hälsan negativt på både kort och lång sikt (4). Våld i nära relationer är associerat med en tre gånger så hög risk för skador och dubbelt så hög risk för depression (4, 5). Våldet orsakar även lidande i omgivningen, inte minst för barn i familjer där våld förekommer (6, 7).
Sexuellt våld innefattar olika typer av våld som sträcker sig från verbala trakasserier till våldtäkt (4). Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet för sexuellt våld och psykisk ohälsa, så som ökad risk för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och självmordsförsök (8). Detta gäller även vid mindre grova brott; att bli utsatt för sexuella trakasserier kan få allvarliga konsekvenser för den psykiska hälsan (9, 10).
Förekomst och utveckling över tid
Förtroendet för myndigheter ökar över tid
Förtroendet för myndigheter och institutioner har ökat, och vuxna i Stockholms län har stort förtroende för sjukvården. År 2021 uppger 76 procent att de har förtroende för sjukvården, en ökning från 71 procent år 2002. Förtroendet för polisen ökade från 65 till 74 procent under samma period och förtroendet för riksdagen ökade från 35 till 45 procent (FHE).
Folkhälsoenkäten 2021 visar att personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning har mindre förtroende för myndigheterna jämfört med personer med eftergymnasial utbildning (se figur 1). Svenskfödda har större förtroende för myndigheterna jämfört med utlandsfödda: 81 procent av vuxna födda i Sverige rapporterade mycket stort eller ganska stort förtroende för sjukvården, jämfört med 72 procent av personer födda i övriga Europa och 62 procent av personer födda utanför Europa.
Förtroende för institutioner per utbildningsnivå
Ensamhet besvärar många unga vuxna och äldre
Ensamhet är vanligast bland unga vuxna och bland äldre. Nästan en tredjedel av de som är 16–29 år eller 85 år och äldre besväras av ensamhet någon gång i veckan eller oftare (FHE). Vi ser ingen ökning i upplevd ensamhet mellan år 2018 och 2021 bland 18 till 84-åringar (se figur 2).
Besväras av ensamhet
Färre utsätts för våld – fler känner sig otrygga
En svensk befolkningsundersökning visade att över 50 procent utsätts för grovt våld någon gång under sin livstid (11). År 2021 rapporterade två procent av befolkningen i Stockholms län att de hade blivit utsatta för våld under det senaste året (FHE), en minskning från tre procent år 2010. Samtidigt har rädslan för att gå ut ensam ökat (se figur 3).
Rädd att gå ut ensam
Hemmet är den vanligaste platsen för våld
Sexuellt våld drabbar oftast kvinnor och fysiskt våld oftast män (11). Kvinnor är i högre grad utsatta av partners eller tidigare partners än vad män är.
Den vanligaste platsen att bli utsatt för våld är i hemmet (FHE). År 2021 anmäldes 4 856 fall av misshandel i nära relationer bland vuxna i Stockholms län, fyra av fem anmälare var kvinnor (12). Den självrapporterade utsattheten är dock betydligt högre än antalet anmälda brott (13). Det fysiska våldet i hemmet är ofta sammankopplat med ekonomiskt, psykiskt och sexuellt våld (14, 15).
År 2021 anmäldes 282 sexualbrott per 100 000 invånare i Stockholms län, varav 100 var våldtäkter (12). En av tio kvinnor och en av hundra män uppger att de har utsatts för våldtäkt eller försök till våldtäkt som vuxna (16).
En av tjugo (5,5 procent) uppger att de har blivit utsatta för sexuella trakasserier minst en gång under det senaste året (17). För kvinnor var risken att bli utsatt för sexuella trakasserier mer än tre gånger högre än för män. Risken var högst för unga kvinnor. En av tre kvinnor i åldern 16–24 år rapporterade att hon blivit utsatt. Homo- och bisexuella, och framför allt bisexuella kvinnor, har en högre risk för att bli utsatta för sexuella trakasserier än heterosexuella.