Covid-19
Covid-19 är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna i Stockholms län. År 2022 var covid-19 underliggande dödsorsak till nästan fyra procent av samtliga dödsfall i länet. Sedan pandemins start våren 2020 har över 5 000 personer avlidit på grund av covid-19 i länet. Risken att drabbas av svår sjukdom eller död i covid-19 är högre för äldre personer och personer med underliggande sjukdomar. Risken har också varit större för personer som har kortare utbildning och personer som är födda i andra länder, jämfört med personer som har längre utbildning och som är födda i Sverige.
Introduktion
Covid-19 är ett mycket smittsamt virus
Covid-19 orsakas av ett coronavirus (SAR-CoV-2) som upptäcktes år 2019 och som är mycket smittsamt. Symtombilden för covid-19 liknar i de flesta fall en vanlig luftvägsinfektion. De vanligaste symtomen är hosta (som uppskattas drabba 60–90 procent), andfåddhet (drabbar 50–80 procent) och försämrad smak och lukt (drabbar 60–80 procent). Även snuva, feber, halsont, muskel- och ledvärk samt andningssvårigheter är vanligt förekommande (1). Infektionen kan leda till lunginflammation och andningssvårigheter som kräver sjukhusvård och ibland även intensivvård. Risken för allvarlig sjukdom ökar för personer som är äldre eller som har underliggande risksjukdomar som till exempel cancer, hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck eller obesitas (2). Men även yngre personer kan bli svårt sjuka och avlida av covid-19.
Postcovid är svår att överblicka
För personer med lindriga symtom går sjukdomen oftast över på några dagar men ibland kan det ta längre tid. För de som vårdats på sjukhus kan tillfrisknandet ta mycket längre tid. En del personer får långvariga symtom, så kallad postcovid, med svår trötthet, koncentrationssvårigheter eller allmänt försämrad hälsa. I dagsläget är det svårt att säga hur stor andel som drabbas av postcovid eller hur långvarigt detta tillstånd är (3, 4).
Den höga smittsamheten gör det svårt att skydda sig mot covid-19 men sedan december 2020 finns det effektiva vacciner som avsevärt minskar risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19.
Förekomst och utveckling över tid
Första pandemivågen tog flest liv
Covid-19-pandemin har utvecklats i vågor, där antalet vårdtillfällen och avlidna tillfälligt ökat, för att sedan minska igen. Mellan mars 2020 och december 2022 kan man urskilja sex sådana vågor i Stockholms län och början på en sjunde (se figur 1).
Covid-19 – sjukhusvårdade och dödsfall per vecka
De högsta veckotalen för alla indikatorer (antal sjukhusvårdade, intensivvårdade samt avlidna med covid-19) uppnåddes under den första vågen. Under senare vågor var toppvärdena lägre för alla indikatorer, men särskilt för antalet avlidna med covid-19. Trots detta är covid-19 fortfarande under 2022 en av de vanligaste dödsorsakerna i länet. I figur 2 visas bidraget från covid-19 till dödsfallen i Stockholms län för åren 2020–2022. Resultaten visar att nästan 18 procent av dödsfallen i länet år 2020 hade covid-19 som underliggande dödsorsak. År 2022 hade andelen sjunkit till lite mer än fyra procent.
Dödsfall över tid
Lång utbildning ger lägre risk att behöva vård för covid-19
Bland utbildningsgrupper har personer med lång utbildning under hela pandemin haft lägst risk för att vårdas på sjukhus med covid-19 som huvuddiagnos, och personer med kort utbildning har haft högst risk, även när man justerar för skillnader i kön och ålder mellan utbildningsgrupperna (se figur 3). De absoluta skillnaderna var som störst under pandemins första våg. Då sjukhusvårdades 413 per 100 000 personer i gruppen med enbart förgymnasial utbildning jämfört med 196 per 100 000 i gruppen med eftergymnasial utbildning.
Sjukhusinläggningar per 100 000 invånare, per utbildningsnivå
Svenskfödda har lägre risk att behöva vård för covid-19
Tidigt under pandemin stod det också klart att vissa grupper av utrikesfödda var betydligt hårdare drabbade än personer födda i Sverige (se figur 4) (5).
Sjukhusinläggningar per 100 000 invånare, per födelseland
Under pandemins första våg sjukhusvårdades 535 per 100 000 personer födda utanför Europa, jämfört med 137 av 100 000 födda i Sverige, alltså 398 personer fler per 100 000. Tidigare rapporter har visat att ojämlikheterna i risken att dö av covid-19 mellan personer födda i olika länder i hög utsträckning kan förklaras av skillnader i sociodemografiska förhållanden (6). Även om det finns viss variation över vågorna, så är det övergripande mönstret att ojämlikheterna beroende på födelseland har minskat under pandemins gång.
Insatser
Vaccin är effektivt mot allvarlig sjukdom och död
I dag finns vacciner som erbjuder visst skydd mot smitta, men framför allt ett effektivt skydd mot allvarlig sjukdom och död av covid-19. Nästan 63 procent har fått åtminstone tre doser i januari 2023 enligt Folkhälsomyndigheten (7). Vaccinationsgraden är högre bland äldre personer. Samtidigt finns det stora ojämlikheter i vilka grupper som har vaccinerat sig. Personer som är födda utanför Norden och som har kortare utbildning, lägre inkomster och bor i socioekonomiskt utsatta områden är i lägre grad vaccinerade än personer som är födda i Norden och som har längre utbildning, högre inkomster och bor i socioekonomiskt starkare områden (8). Effektiva insatser för att få upp täckningsgraden har därför potential att minska sjukdomsbördan av covid-19 totalt och samtidigt minska ojämlikheterna i hälsa.
För att minska smittspridningen och risken för allvarlig sjukdom rekommenderar Folkhälsomyndigheten utöver vaccination att hålla avstånd till andra människor och att använda munskydd när detta inte är möjligt, att stanna hemma vid symtom på covid-19, att hosta och nysa i armvecket, att undvika att röra ansiktet samt att tvätta händerna eller använda handdesinfektion regelbundet (9).