Utbildning
Det finns ett starkt samband mellan utbildning och hälsa. De som har längre utbildning lever i genomsnitt längre och har bättre hälsa. I Stockholms län är den generella utbildningsnivån hög, och den har ökat påtagligt under en lång tid. Samtidigt finns det stor variation i utbildningsnivå i länet.
Introduktion
Stark koppling mellan utbildning och hälsa
Personer som har en längre utbildning har i genomsnitt starkare koppling till arbetsmarknaden, högre inkomster, bättre hälsa och längre livslängd än personer med kortare utbildning (1, 2). Utbildning spelar också en central roll för hur socioekonomiska förhållanden ärvs över generationer. Till exempel är barns prestationer i skolan kopplade till föräldrars utbildning (3). Det innebär att utbildning kan bidra till att vidmakthålla sociala ojämlikheter. Å andra sidan innebär det också att utbildningssystemet kan bidra till att bryta det sociala arvet och öka den sociala rörligheten.
I folkhälsorapportering används utbildning ofta som indikator på generell socioekonomisk position (4). Utbildning har betydelse för möjligheterna att få attraktiva och välbetalda yrken. Utbildningsnivån fixeras också förhållandevis tidigt i livet, vilket gör att den är mindre känslig för påverkan från hälsovariationer senare i livet än till exempel inkomst (5).
Gymnasieutbildning är särskilt viktig
Bland unga som inte slutfört en gymnasieutbildning är arbetslösheten högre än bland de som gjort det, och möjligheterna att välja ett attraktivt yrke är begränsade (1). En studie av personer födda år 1972–1977 pekar på att gruppen som inte slutför sin gymnasieutbildning också har en betydligt högre risk att dö i förtid (6).
Flera olika mekanismer har föreslagits ligga bakom sambandet mellan utbildning och hälsa (7, 8):
1. Selektion: De egenskaper som påverkar om en person går en längre utbildning eller inte påverkar också hälsan.
- Hälsoselektion: Personer som har hälsoproblem tidigt i livet har ofta svårt att genomgå en längre utbildning, vilket bidrar till sambandet mellan utbildning och hälsa.
- Indirekt selektion: Vissa individuella egenskaper, till exempel god kognitiv förmåga, kan bidra både till en längre utbildning och till en god hälsa. Social rörlighet leder till att dessa egenskaper blir vanligare i grupper med lång utbildning, vilket kan bidra till sambandet mellan utbildning och hälsa.
2. Sociala effekter: Utbildning kan påverka hälsan genom en rad olika mekanismer:
- Personer med längre utbildning har större möjligheter att välja yrken som är gynnsamma för hälsan.
- Personer med längre utbildning har ofta bättre möjligheter att ta till sig information om hur man påverkar sin hälsa.
- Utbildning påverkar de personliga egenskaper som bidrar till bättre hälsa (till exempel kognitiva förmågor).
- Personer med längre utbildning umgås ofta med andra personer med längre utbildning. Inom sådana resursstarka nätverk kan hälsofrämjande information och normer spridas och förstärkas.
Förekomst och utveckling över tid
Utbildningsnivån ökar i Stockholm
Den vuxna befolkningen i Stockholms län har generellt en hög utbildningsnivå jämfört med övriga landet. År 2021 hade 40 procent av kvinnorna i Stockholms län en eftergymnasial utbildning, jämfört med 33 procent i Sverige som helhet. För män var motsvarande siffror 31 jämfört med 23 procent.
Ökningen av andelen med lång utbildning är kraftigare bland kvinnor än bland män. År 2000 var andelen med eftergymnasial utbildning lika stor bland kvinnor och män (22 procent), men år 2021 hade andelen ökat till 40 procent av kvinnorna och 31 procent av männen (se figur 1).
Utbildningsnivå över tid
Även andelen som har gymnasieutbildning ökade något för både kvinnor och män under perioden. På motsvarande vis har andelen i befolkningen som endast har förgymnasial utbildning minskat för både kvinnor och män, men minskningen var kraftigare bland kvinnorna än bland männen. Sammantaget har utvecklingen lett till ökande könsskillnader, där kvinnor i dag tenderar att ha längre utbildning än män.
En av fem 24-åringar saknar treårig gymnasieutbildning
För både kvinnor och män har andelen 24-åringar som inte har en treårig gymnasieutbildning minskat kontinuerligt fram till år 2015. Därefter har den ökat något igen (se figur 2). Totalt saknar en av fem 24-åringar i länet en treårig gymnasieutbildning år 2021. Under hela perioden är det en större andel 24-åriga män än kvinnor som inte har en treårig gymnasieutbildning.
24-åringar utan treårig gymnasieutbildning
Det finns också stora skillnader mellan områden i länet när det gäller hur många som saknar treårig gymnasieutbildning. I Rinkeby-Kista, Nykvarn och Sigtuna saknar 37–38 procent av 24-åringarna gymnasieutbildning. På Norrmalm och Kungsholmen är det endast 9 procent år 2021 (Utbildningsregistret/STATIV).