Arbete

Arbete är viktigt för hälsan

Att ha ett arbete är positivt för hälsan. Varaktig sysselsättning ger inkomst och grundtrygghet vilket är förutsättningar för att leva ett gott och hälsosamt liv. Det ger också en känsla av sammanhang, bidrar till mening och mål i livet samt till sociala kontakter och stöd. Arbetslöshet är starkt förknippat med ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor, och orsakssambanden går i båda riktningarna (1).

Att förlora arbetet är förknippat med försämrat psykiskt välbefinnande, och arbetslösa har en högre risk för självmord. Viktiga förklaringar till hälsoeffekterna av arbetslöshet är den ökade belastningen i form av ekonomiska svårigheter och förlust av skyddande faktorer, som sociala nätverk, liksom ökad förekomst av tobaksrökning och skadliga alkoholvanor bland arbetslösa.

Anställningsotrygghet ökar risken för psykisk ohälsa

För de som arbetar är anställningsförhållanden och anställningstrygghet kopplat till hälsa. Systematiska översikter visar på tydliga samband mellan upplevd anställnings­otrygghet och ökad risk för psykisk ohälsa (2, 3). Låg anställningskvalitet är ett samlingsbegrepp som oftast inkluderar brist på anställningstrygghet, låg eller oförutsägbar lönenivå samt brist på facklig representation. Det har visat sig vara kopplat till både psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdom (4, 5). Låg anställningskvalitet är förknippat med nästan lika höga risker för psykisk ohälsa som arbetslöshet (6).

Att förebygga arbetsrelaterad ohälsa är lika viktigt för folkhälsan som att minska arbetslösheten, eftersom de flesta vuxna i länet är yrkesverksamma och förväntas klara ett långt arbetsliv med stigande pensionsålder. Särskilt viktig är frågan om fysiskt belastande arbete, som är det mest utslagsgivande i frågan om ett långt arbetsliv och en trygg ålderdom. I många arbetaryrken är sannolikheten att arbeta hela vägen till pension betydligt lägre än för tjänstemannayrken (7).

Riskfaktorer i arbetsmiljö

Det finns flera arbetsmiljörelaterade riskfaktorer för ohälsa. De brukar delas in i fyra övergripande områden:

1. Organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker, till exempel obalans mellan krav och kontroll, omorganisationer, orättvis behandling, mobbning samt hot och våld. För flera av dessa exponeringar finns en tydlig koppling till risk för depression och utmattningssyndrom (8).
2. Kemiska arbetsmiljörisker, till exempel vissa luftföroreningar som kan orsaka astma och KOL eller produkter som orsakar handeksem.
3. Fysikaliska arbetsmiljörisker, till exempel buller som ökar risken för hörselskador. Vibrationer är en vanlig orsak till nervskador i händer.
4. Ergonomiska arbetsmiljörisker, till exempel tunga lyft och repetitiva kroppsrörelser som ökar risken för smärta i rygg, nacke och skuldror.

En fördjupad analys av arbete och hälsa presenteras i Arbetshälsorapport 2023,
från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).

Arbetslösheten steg under pandemin

Arbetslösheten har under en längre tid varit lägre i Stockholms län än i Sverige som helhet men den följer huvudsakligen samma trender. I spåren av pandemin ökade arbetslösheten i Sverige tydligt under 2020 och låg fortsatt på höga nivåer första halvåret 2021, för att sedan minska under andra halvåret 2021 och fortsatt under 2022. Stockholms län följer samma trend (9) (se figur 1).

Arbetslöshet över tid

Skillnaderna i deltidsarbete minskar mellan könen

Tidsbegränsade anställningar är vanligare bland kvinnor än bland män och vanligare bland personer med förgymnasial utbildning. Utlandsfödda och personer med kort utbildning har sämre anställningsvillkor, farligare jobb, och sämre tillgång till företagshälsovård.

Deltidsarbete är fortsatt vanligare bland kvinnor än bland män, även om skillnaderna minskar mellan könen. I Stockholm är det vanligare att kvinnor har en överenskommen arbetstid mer än 35 timmar i veckan (80 procent) jämfört med riket (77 procent). För män är andelen 89 procent både i Stockholm och i riket (10). Arbetare jobbar i större utsträckning deltid än tjänstemän.

Sjukskrivningar på grund av stress ökar

Stress, fysiskt tungt arbete, skiftarbete, buller, motoravgaser, damm, asbest, kvarts och passiv rökning orsakar totalt cirka 5 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i hela Sverige (11). Sedan 1990-talet har framför allt kemiska risker minskat samtidigt som sociala och organisatoriska risker har ökat. Därför ser vi en kontinuerlig förskjutning i typen av arbetsrelaterad sjukdomsbörda.

Den sjukdomsbörda i länet som är relaterad till cancerframkallande ämnen i arbetsmiljön har halverats sedan 1990 (12). Samtidigt ökar sjukdomsbördan till följd av ergonomiska risker något (12). Sjukskrivningarna på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har blivit fyra gånger vanligare för både män och kvinnor sedan 2010 (13). Arbetsmiljöriskerna är ojämnt fördelade mellan länets boenderegioner och mellan personer med olika utbildningsnivå och födelseland. Åtta procent av den vuxna befolkningen i Stockholms län uppger att de, med tanke på sin hälsa, inte tror att de kan arbeta i sitt nuvarande yrke om två år. Andelen är större för dem med kort utbildning: 18 procent av de med förgymnasial utbildning jämfört med 10 procent av de med gymnasial och 5 procent av de med eftergymnasial utbildning.