Introduktion och metod

Folkhälsorapport 2019 är avsedd att underlätta folkhälsoarbete, prioritering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och planering av hälso- och sjukvården.

Rapporten kartlägger därför:

• det aktuella folkhälsoläget och fördelningen över grupper
• folkhälsoutvecklingen över tid
• kunskapsläget om evidensbaserade insatser.

Rapporten kan fungera som underlag i arbetet med flera av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 (se figur 1) samt för målen i Region Stockholms folkhälsopolicy Policy folkhälsa 2017–2021 (1).

Målgrupp för Folkhälsorapport 2019 är alla aktörer som kan påverka folkhälsan i Region Stockholm genom sitt arbete eller frivilligengagemang. Rapporten vänder sig också till den intresserade allmänheten.

Folkhälsorapport 2019 är uppdelad i fyra övergripande delar:

1. Sociala och ekonomiska förutsättningar – behandlar utvecklingen över tid för utbildning, arbete och inkomst samt inkomstojämlikhet och dess samband med hälsa.
2. Riskfaktorer – behandlar de levnadsvanor och metabola riskfaktorer som har störst betydelse för sjukdomsbördan i Stockholms län (2).
3. Sjukdomar och skador – behandlar de sjukdomar, skador och dödsorsaker som har störst betydelse för sjukdomsbördan i Stockholms län (2).
4. Utmaningar – sammanfattas i centrala slutsatser för Region Stockholms arbete
   kring fysisk, psykisk och jämlik hälsa.

Rapporten behandlar riskfaktorer, sjukdomar och skador var för sig. Syftet är att
underlätta för läsaren att navigera i innehållet. Det är dock viktigt att uppmärksamma att många riskfaktorer och sjukdomar samvarierar och förekommer samtidigt hos en person.

Folkhälsorapport 2019 fokuserar i stor utsträckning på vuxnas hälsa (16 år och äldre) i Stockholms län. När det förekommer viktiga skillnader, presenteras data uppdelade efter åldersgrupper (16–29 år, 30–44 år, 45–64 år och 65–84 år), kön, utbildningsnivå och födelseland (Sverige, Norden (exkl Sverige), Europa (exkl Norden) och övriga). Dessutom jämförs Stockholms län med resten av landet.

Därutöver finns många grupper som inte behandlas separat i rapporten, men som
behöver extra uppmärksamhet eftersom de har påtagligt högre risk för sjukdom och förtida död än andra. Ett tydligt exempel är personer som lever i hemlöshet, som kommer beskrivas i en särskild rapport framöver.

Folkhälsorapport 2019 är baserad på en mängd olika datakällor. I det här avsnittet finns bakgrundsinformation om de datakällor som rapporten främst bygger på.

Folkhälsoenkäten (FHE)

Region Stockholms folkhälsoenkät har genomförts vart fjärde år sedan 1987. Syftet med enkäten är att ta reda på hur invånarna i Stockholms län lever och mår. Frågorna handlar bland annat om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete, trygghet samt sociala relationer. Från och med år 2002 har cirka 50 000 av Stockholms läns invånare ingått i tvärsnittsurvalet vid varje undersökning. Tidigare genomfördes enkäten i egen regi och med Statistiska centralbyrån (SCB) som leverantör. År 2018 valde Region Stockholm att i stället beställa ett tilläggsurval på 50 000 personer i den nationella folkhälsoenkät som genomförs av Folkhälsomyndigheten i samarbete med SCB. Det totala urvalet år 2018 var 59 161 personer i åldrarna 16–84 år. Totalt svarade 23 074 personer (39 procent) av urvalet på enkäten. Andelen svarande var betydligt
högre bland äldre personer (64 procent i åldrarna 65–84 år) än i övriga åldrar (33 procent i åldrarna 16–64 år).

Folkhälsoenkäten skickades med post under perioden mars till juni 2018. Man kunde också svara på enkäten via internet, vilket drygt 60 procent gjorde. Till Region Stockholms tilläggsurval sändes två delvis olika frågeblanketter ut, en till de under och en till de över 65 år. Tre påminnelsebrev skickades ut varav det tredje även omfattade enkäten i tryckt format ännu en gång.

Om de som valt att inte besvara enkäten skiljer sig från de som svarat, kan resultatet påverkas så att det inte helt korrekt avspeglar de förhållanden som råder. För att korrigera för det har SCB tagit fram så kallade kalibreringsvikter som till viss del kan justera för systematiska skillnader mellan de som svarat respektive inte svarat, så att data kan användas som en uppskattning för hela befolkningen. Att folkhälsoenkäten bygger på självrapporterad data innebär att resultaten kan påverkas av att de som besvarar enkäten överskattar eller underskattar vissa beteenden, vanor eller tillstånd.

Stockholm diabetespreventiva program (SDPP)

Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) är en studie av diabetesrelaterade riskfaktorer och sjuklighet som startades på 1990-talet av (dåvarande) Stockholms läns landsting i samarbete med Karolinska Institutet. SDPP-studien består av cirka 35 000 kvinnor och män som år 1992–1996 var i åldrarna 35–54 år och bodde i kommunerna Sigtuna, Värmdö, Upplands-Bro, Tyresö och Upplands Väsby. Av dessa har cirka 8 000 personer kallats till särskilda hälsoundersökningar, och uppföljningar har gjorts 10 år respektive 20 år efter studiens start (år 2002–2006 och år 2014–2017). Omkring 4 300 personer i åldrarna 53–78 år deltog i hälsoundersökningen vid tjugoårsuppföljningen. Deltagarna har vid alla tillfällen svarat på omfattande enkäter om sina levnadsförhållanden och sin hälsa, samt genomgått glukostoleranstest och klinisk undersökning.

VAL-databasen (VAL)

VAL-databasen är en stor administrativ databas som administreras av Region Stockholm. Databasen täcker statistik över all hälso- och sjukvård med ersättning från Region Stockholm. Förutom några enstaka privata vårdgivare utan skattefinansiering, viss basal kommunal hemsjukvård samt sjukvård inom särskilda boenden, registreras alla konsultationer och diagnoser i databasen. VAL-databasen täcker över 99 procent av hälso- och sjukhusvården och uppdateras regelbundet. Den innehåller information om varje vårdkontakt, vårdgivaren och avidentifierade uppgifter om patienten. Möjliga brister kan dock förekomma på grund av ofullständigt inrapporterad data från vårdgivare.

Dödsorsaksregistret

Socialstyrelsens dödsorsaksregister innehåller statistik om underliggande och bidragande dödsorsaker samt dödsdatum för personer som vid dödsfallet var registrerade i Sverige, oavsett om dödsfallet inträffade i Sverige eller utomlands. Förutom att beskriva dödsorsaker, är syftet med registret att följa dödlighetens utveckling i Sverige. Dödsorsaksregistret innehåller data från år 1961 och historisk data från år 1952–1960. Sedan år 2012 inkluderar registret också dödsfall i Sverige bland de som inte är folkbokförda i landet.

Läkemedelsregistret

Socialstyrelsens läkemedelsregister innehåller statistik över alla läkemedel som hämtas ut på recept på apotek i Sverige sedan år 2005. Läkemedelsregistret innehåller inte information om läkemedel som används på sjukhus eller receptfria läkemedel. Dessutom täcker registret inte alla vacciner eller läkemedel som används på vårdhem.

Vi lever längre och friskare

Den globala medellivslängden har legat mellan blygsamma 20 och 40 år under 99,9 procent av den tid som homo sapiens har existerat. Under den senaste tusendelen av vår existens har överlevnaden plötsligt skjutit i höjd. I dag är den globala förväntade medellivslängden vid födseln 73 år, varav totalt 63 förväntas vara fullt friska år. I Stockholms län har både förväntad medellivslängd vid födseln (figur 2) såväl som förväntade friska år ökat över tid. År 2018 är den förväntade medellivslängden vid födseln i Stockholms län 85 år för kvinnor (varav 72 friska år) och 81 år för män (varav 71 friska år) (se figur 3). Det innebär att medellivslängden i länet är bland de fyra högsta i landet.

Förväntad medellivslängd över tid

Förväntad medellivslängd

Sjukdomsbördan i Stockholms län

Sjukdomsbörda är ett begrepp som syftar på de effekter ett hälsoproblem har. I Folkhälsorapport 2019 är sjukdomsbördan formulerad i så kallade DALYs (Disability Adjusted Life Years), vilket är en metodik som tagits fram av Världsbanken, Harvard University och Världshälsoorganisationen (WHO). Sjukdomsbörda enligt DALY är summan av levda år med nedsatt hälsa på grund av funktionsförlust (YLD) och levnadsår förlorade på grund av förtida död (YLL) (se figur 4).

Rapporten fokuserar på de sjukdomar och skador som har störst betydelse för sjukdomsbördan i Stockholms län år 2017 enligt det globala sjukdomsbördeprojektet Global Burden of Disease (GBD) (2) (se tabell 1). Vissa sjukdomar, såsom hjärtinfarkt, bidrar till sjukdomsbördan framför allt genom att orsaka förtida död (YLL). Andra sjukdomar, såsom smärta i nedre delen av ryggen, bidrar till sjukdomsbördan genom att orsaka år levda med nedsatt hälsa (YLD).

Tabell 1. Bidrag till sjukdomsbördan (i DALYs) av de sjukdomar och skador i Stockholms län år 2017 som behandlas i Folkhälsorapport 2019.

Källa: Global Burden of Disease (GBD) (data hämtade december 2018).

Folkhälsorapport 2019 avhandlar också de riskfaktorer som orsakade den största delen av sjukdomsbördan i Stockholms län år 2017 enligt Global Burden of Disease (GBD) (se tabell 2). Även om en riskfaktor bara förklarar en liten del av den generella sjukdomsbördan, kan den vara starkt bidragande för enskilda sjukdomar. Exempelvis förklarar högt blodtryck 55 procent av sjukdomsbördan orsakad av hjärtinfarkt, och rökning förklarar 21 procent av sjukdomsbördan orsakad av cancer.

Tabell 2. Bidrag till sjukdomsbördan (i DALYs) från de riskfaktorer i Stockholms län år 2017 som behandlas i Folkhälsorapport 2019.

Källa: Global Burden of Disease (GBD) (data hämtade december 2018).