Matvanor

Kostens sammansättning viktig för folkhälsan

Ohälsosamma matvanor är en allvarlig riskfaktor för kroniska sjukdomar och orsakar uppskattningsvis åtta procent av den totala sjukdomsbördan i Stockholms län (1). Totalskattningen är baserad på sambanden mellan femton kostfaktorer (livsmedel och näringsämnen) och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa former av cancer. Lågt intag av fullkorn, nötter, frön, frukt och grönsaker samt högt intag av salt står för den största delen av sjukdomsbördan. Sambandet mellan matvanor och hälsa är dock komplext, och människor äter betydligt fler livsmedel och näringsämnen än de femton inkluderade kostfaktorerna. Det är troligtvis hela kostens sammansättning som har störst betydelse på lång sikt (2).

Utmaning att mäta matvanor

Våra matvanor påverkas av många faktorer vilket gör ätbeteendet mycket komplext att undersöka. I likhet med fysisk aktivitet är matvanor därför också svårt att mäta med enkätfrågor, eftersom sådana förlitar sig till minnet och den kognitiva förmågan hos respondenterna. Det är dessutom vanligt att uppge hälsosammare matvanor än vad man i själva verket har (3). Eftersom lämpliga objektiva alternativ saknas, är enkäter trots allt oftast den rimligaste metoden när matvanor ska studeras i stora befolkningsundersökningar. I Folkhälsoenkäten (FHE) ställs fyra frågor om matvanor som har valts ut för att de kan anses vara indikatorer för hela kostens sammansättning (4).

Nationella mål för matvanor långt ifrån uppfyllda

Enligt Livsmedelsverkets nationella mål för indikatorer för ohälsosamma matvanor ska följande uppnås år 2020: Andelen av befolkningen som äter grönsaker respektive frukt mer sällan än en gång per dag ska vara under 20 procent, och andelen som äter fisk mer sällan än en gång per vecka såväl som de som dricker läsk oftare än en gång per vecka ska vara under 10 procent (4).

År 2018 är matvanorna i Stockholms län långt ifrån de nationella målen (se figur 1). Målet för intag av grönsaker är det som är närmast att uppfyllas, men det är fortfarande en dryg fjärdedel (28 procent) av vuxna i länet som inte äter grönsaker dagligen (FHE).

Lågt intag frukt och grönsaker

Lågt intag fisk samt högt intag läsk

Tydliga sociala skillnader syns

För att få en samlad bild av matvanor hos länets befolkning skapades utifrån fyra enskilda matvanor ett index med tre kategorier: mycket ohälsosamma matvanor, hälsosamma matvanor och ett ”mittemellan”. I indexet innebar mycket ohälsosamma matvanor ett intag av frukt och grönsaker högst 1,3 gånger per dag (5), intag av fisk mindre än en gång i veckan och intag av läsk mer än en gång i veckan. Enligt denna definition har ett fåtal (fyra procent) i länet mycket ohälsosamma matvanor. Däremot är andelen högre högre bland män (sex procent) än kvinnor (tre procent), och högst bland yngre och bland de med enbart förgymnasial utbildning (se figur 2 och 3).

I indexet innebar hälsosamma matvanor ett intag av frukt och grönsaker mer än tre gånger per dag (5), intag av fisk minst två gånger per vecka (motsvarar gällande nationella kostråd) och intag av läsk mer sällan än två gånger per vecka (det omvända måttet för ohälsosamma matvanor, eftersom definition för ett hälsosamt intag av läsk saknas). Enligt denna definition är andelen i länet med hälsosamma matvanor låg (14 procent). Andelen är lägre bland män (10 procent) än kvinnor (18 procent), och lägst bland de yngre och bland de med enbart förgymnasial utbildning (se figur 2 och 3).

Matvanor efter utbildningsnivå

Matvanor efter åldersgrupper

Tvärsektoriella insatser behövs

Faktorer som ligger bakom ohälsosamma matvanor, och även låg fysisk aktivitet och övervikt, är komplexa och kopplade till en ohållbar samhällsutveckling (6). Vi lever i en miljö som ger ständig tillgång till energität och relativt näringsfattig mat. Andra faktorer som påverkar vad vi äter är pris och marknadsföring, samt attityder och samhällstrender. Snabb spridning av ovetenskaplig information kan leda till förvirring och att man gör mindre hälsosamma matval. I denna redan komplexa situation tillkommer ojämlikheten i befolkningen där de med kortast utbildning och lägst inkomst har sämst förutsättningar att göra hälsosamma matval (7). Det krävs därför tvärsektoriella insatser på flera nivåer i samhället för att främja hälsosammare matvanor i befolkningen och för att minska ojämlikheten i hälsa (8).

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket presenterade år 2017 rapporten ”Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet”. Där föreslås åtgärder som kan genomföras av aktörer på nationell, regional och kommunal nivå samt inom förenings-, närings- och arbetslivet (9). Kunskapsöversikten från Karolinska Institutet (10) som låg till grund för rapporten fann visst stöd för insatser inom barnhälsovården och skolan, samt för ekonomiska styrmedel, lagstiftning och policyer. En ny systematisk sammanställning har visat stöd från naturliga experiment att skatt på sötade drycker har en negativ effekt på konsumtionen (11).

Vidare finns visst stöd från experiment att kvalificerade rådgivande samtal i primärvården har effekt på hälsosamma matvanor, och enligt Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor bör kvalificerade rådgivande samtal om matvanor erbjudas (12). Nya satsningar på detta område bör utvärderas i kontrollerade randomiserade experiment.