Hjärtinfarkt och stroke

Hjärtinfarkt och stroke är två av de vanligaste dödsorsakerna, men både insjuknande och dödsfall minskar sedan flera decennier. År 2017 orsakades 18 procent av dödsfallen i Stockholms län av hjärtinfarkt, och 8 procent orsakades av stroke. Sjukdomarna är vanligare bland män, och förekomsten varierar mellan olika områden i länet. De viktigaste riskfaktorerna som går att förebygga och behandla är rökning, diabetes, ogynnsamma blodfetter, högt blodtryck samt dålig social och organisatorisk arbetsmiljö.

  • Sjukdomar och skador

Introduktion

Hjärtinfarkt och stroke kan förebyggas

Hjärt-kärlsjukdomarna hjärtinfarkt och stroke är akuta, livshotande sjukdomstillstånd som beror på syrebrist (ischemi) till hjärtat, respektive hjärnan. Syrebristen gör att vävnaden kan dö och därmed mista en del av sin funktion. Vanliga följder av stroke är bland annat förlamning och talsvårigheter, men stroke orsakar också mer eller mindre dolda kognitiva funktionsförluster såsom hjärntrötthet, minnessvårigheter och humörsvängningar. Hjärtinfarkt kan orsaka hjärtsvikt och förmaksflimmer (1). Både hjärtinfarkt och stroke kan i stor utsträckning förebyggas, och snabbt handläggande inom sjukvården minskar dödligheten.

Riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke

Hjärtinfarkt och stroke har liknande riskfaktorer även om vissa skillnader finns. De viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt som går att förebygga är rökning, diabetes, ogynnsamma blodfetter, högt blodtryck samt dålig social och organisatorisk arbetsmiljö (2, 3). Högt blodtryck, nedsatt njurfunktion och förmaksflimmer har tydliga samband med en ökad risk för stroke (4–6). Även övervikt och fetma ökar tydligt risken för hjärtinfarkt (7, 8), men sambandet blir svagt om hänsyn tas till andra riskfaktorer som ogynnsamma blodfetter och högt blodtryck (2).

Socioekonomiska faktorer påverkar dödligheten

Både hjärtinfarkt och stroke är betydligt mer förekommande bland äldre personer, och män drabbas generellt tidigare i livet än kvinnor. Risken att dö av hjärtinfarkt och stroke varierar med olika socioekonomiska faktorer, framför allt inkomst men också yrke, utbildning och socioekonomiska villkor under barndomen (9, 10).

Förekomst och utveckling över tid

Insjuknande och dödsfall i hjärtinfarkt och stroke minskar

Nya fall av både hjärtinfarkt och stroke har minskat successivt de senaste två decennierna. Sedan år 2001 har insjuknandet i hjärtinfarkt halverats bland män och kvinnor i länet (se figur 1). År 2017 insjuknade 407 per 100 000 män och 171 per 100 000 kvinnor. Stroke följer numera samma trend. År 2017 insjuknade 377 per 100 000 män och 283 per 100 000 kvinnor (se figur 2).

Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige och globalt, men dödligheten har minskat mycket snabbt i Stockholms län sedan år 2000. I länet orsakade hjärtinfarkt 18 procent av dödsfallen år 2017. Fler män än kvinnor dör av hjärtinfarkt. År 2017 var antalet dödsfall 87 per 100 000 män, och 41 per 100 000 kvinnor (se figur 3). Stroke orsakade åtta procent av dödsfallen i länet år 2017. Fler män än kvinnor dör av stroke: 75 per 100 000 män jämfört med 61 per 100 000 kvinnor, samma år (se figur 3).

Akut hjärtinfarkt per 100 0000 invånare

Figur 1
Figur 1. Antal insjuknanden i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare i åldern 20 år och äldre, uppdelat efter kön, över tid i Stockholms län (2000–2017). Notera: Värden är åldersstandardiserade (enligt medelbefolkningen i Sverige år 2010). Källa: Socialstyrelsens hjärtinfarktstatistik. Figuren visar på två nedåtgående kurvor för procentandelen som insjuknat i akut hjärtinfarkt uppdelat efter kön. År 2000 var siffran 768 för män. År 2017 var motsvarande siffra 407. År 2000 var siffran 359 för kvinnor. År 2015 var motsvarande siffra 171.

Stora skillnader i länet

Färre och färre insjuknar alltså i hjärtinfarkt och stroke, trots att befolkningen i
genomsnitt blir allt äldre. Däremot kvarstår stora skillnader mellan olika områden i länet. Att drabbas av hjärtinfarkt är nästan tre gånger vanligare i Norrtälje än i Sundbyberg. Och att drabbas av stroke är mer än dubbelt så vanligt i Upplands Bro, Skärholmen, Botkyrka, Rinkeby-Kista och Södertälje än i Danderyd och på Östermalm.

Stroke per 100 000 invånare

Figur 2
Figur 2. Antal insjuknanden i stroke per 100 000 invånare i åldern 20 år och äldre, uppdelat efter kön, över tid i Stockholms län (2000–2017). Notera: Värden är åldersstandardiserade (enligt medelbefolkningen i Sverige år 2010). Källa: Socialstyrelsens strokestatistik. Figuren visar på två nedåtgående kurvor för procentandelen som insjuknat i stroke uppdelat efter kön. År 2000 var siffran för män 690. År 2015 var motsvarande siffra 377. År 2000 var siffran för kvinnor 493. År 2015 var motsvarande siffra 283.

Dödlighet hjärtinfarkt och stroke per 100 000 invånare

Figur 3
Figur 3. Antal dödsfall i akut hjärtinfarkt och stroke per 100 000 invånare i åldern 20 år och äldre, uppdelat efter kön, över tid i Stockholms län (2000–2017). Notera: Värden är åldersstandardiserade (enligt medelbefolkningen i Sverige år 2010). Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik. Figuren visar på fyra nedåtgående kurvor för procentandelen över dödlighet (risk att dö om man drabbas) av akut hjärtinfarkt och stroke, uppdelat efter kön. År 2000 vid akut hjärtinfarkt var siffran för män 277. År 2017 var motsvarande siffra 87. År 2000 för stroke var siffran för män 150. År 2017 var motsvarande siffra 75. År 2000 vid akut hjärtinfarkt var siffran för kvinnor 131. År 2017 var motsvarande siffra 41. År 2000 för stroke var siffran för kvinnor 117. År 2017 var motsvarande siffra 61.

Insatser

Behandling av högt blodtryck och kolesterol

Förebyggande åtgärder med vetenskapligt stöd riktas främst till personer med riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke som går att påverka.  Sammanfattningsvis finns stöd från experiment för att behandla högt blodtryck (11–13) och ogynnsamma blodfetter (14, 15). Att behandla riskgrupper med acetylsalicylsyra har visat effekt (16). Hos patienter med förmaksflimmer finns stöd från experiment att använda andra blodförtunnande läkemedel för att förebygga stroke (17).

Motion, viktnedgång och en kosthållning som består av mycket frukt och grönsaker har visst vetenskapligt stöd för att behandla riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes, men det är svårare att påvisa ett orsakssamband mellan dessa beteendeförändringar och risken för stroke och hjärtinfarkt (2, 18). För rökare är rådgivning, via till exempel Sluta-Röka-Linjen, och läkemedelsbehandling välfungerande och kostnadseffektiva metoder för rökstopp. En kombination av livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling är rekommenderade preventiva insatser, särskilt för personer med flera
riskfaktorer (18).

Många exponeras för luftföroreningar

Det finns ett visst samband mellan luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdom såsom hjärtinfarkt och stroke, och eftersom så många exponeras är det ett potentiellt folkhälsoproblem (19). Nivåerna av skadliga luftföroreningar har minskat kraftigt under en längre tid, men jämfört med övriga Sverige rapporterar dubbelt så många invånare i Stockholms län dålig luftkvalitet utomhus.