Smärta i rygg och nacke och migrän

Yrkesmässiga ergonomiska faktorer är en stor riskfaktor

Smärta i nedre delen av ryggen är relaterad till betydande funktionsförlust och sjukskrivning och medför stora kostnader för individen och samhället (1). Återfallen bidrar till sjukdomsbördan; 73 procent av individer som drabbats av en episod av smärta i nedre delen av ryggen har återkommande smärta inom ett år (2).

Yrkesmässiga ergonomiska faktorer står för 18 procent av funktionsförlusten (YLD) orsakad av smärta i nedre delen av ryggen i Stockholms län (3). En aktuell sammanställning av systematiska sammanställningar pekar även på tydliga samband med bland annat sömnproblem, andra fysiska påfrestningar (t ex att köra bil mer än två timmar), monotont arbete och mental stress (4).

En av tio kvinnor har svåra besvär av ryggsmärta

År 2018 uppger 44 procent av befolkningen i Stockholms län att de har besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, och för 8 procent av dessa är besvären svåra. Svåra besvär av ryggsmärta är vanligare bland kvinnor (tio procent) än bland män (sex procent) (se figur 1). Andelen med svåra besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias har legat på ungefär samma nivå det senaste årtiondet, och andelen är lägst bland unga och ökar med åldern. Fyra procent i åldrarna 16–29 år har svåra besvär jämfört med tolv procent i åldrarna 65–84 år (FHE). En liknande åldersgradient är synlig i andelen som har sökt vård år 2018: 15 procent av personer över 80 år har fått en diagnos för ryggsjukdom jämfört med 5 procent i åldrarna 20–39 år (VAL).

Svåra besvär av ryggsmärta

Måttligt till svagt stöd för förebyggande åtgärder och smärtstillande läkemedel

Det finns olika åtgärder för att förebygga smärta i nedre delen av ryggen. En kombination av fysisk aktivitet och utbildning i till exempel lyftteknik, minskar risken för en period av smärta i nedre delen av ryggen. Ryggbälten, ergonomiska skosulor eller utbildning som inte kombineras med fysisk aktivitet förebygger inte ryggsmärta (5).

Många med akut smärta (smärta som pågått mindre än fyra veckor) i nedre delen av ryggen förbättras över tid och söker ingen vård för sin smärta. Insatser för de som söker vård har ofta liten eller måttlig effekt på ryggsmärtan. Det finns visst stöd från experiment för värmebehandling och läkemedelsbehandling (6).

För patienter som besväras av kronisk smärta (smärta som pågått mer än tolv veckor) i nedre delen av ryggen finns visst stöd från experiment för läkemedelsbehandlingar, fysisk aktivitet, multidisciplinär behandling, akupunktur samt mindfullness-baserad stressbehandling (6).

Nacksmärta kan leda till påtaglig funktionsnedsättning

Nacksmärta är en vanligt förekommande funktionsförlust och en av våra största folksjukdomar. Den enda tydliga riskfaktorn för nacksmärta är att man har lidit av det tidigare. Det finns samband mellan nacksmärta och rökning och mellan nacksmärta och att vara kvinna, men dessa samband är svaga (7).

Hälften av befolkningen har värk i skuldror, nacke eller axlar

År 2018 uppger hälften av länets befolkning att de har värk i skuldror, nacke eller axlar. Sju procent av befolkningen uppger att besvären är svåra. Det finns stora skillnader mellan könen. Fyra procent bland män uppger att de har svåra besvär jämfört med nio procent bland kvinnor (se figur 2). Andelen som lider av svåra besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar har legat på ungefär samma nivå det senaste årtiondet, och andelen är lägst i åldrarna 16–29 år (tre procent) och högst i åldrarna 45–64 år (nio procent (FHE).

Svåra besvär av nacksmärta

Tillräckligt vetenskapligt stöd saknas

Det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för merparten av de behandlingar av nacksmärta som används i dag, trots att det finns många utvärderingar. Exempel på utvärderade behandlingar är ergonomiska åtgärder, fysioterapi, mer generell fysisk aktivitet, manuell terapi, fysikaliska behandlingar (t ex stödkragar och akupunktur), rådgivning och kognitiv beteendeterapi (KBT). Samma gäller läkemedelsbehandling som också saknar starkt vetenskapligt stöd (7). Det innebär att sammantaget ger det aktuella kunskapsläget inte tillräcklig vägledning i valet av behandling.

Kronisk migrän har stor påverkan på både individ- och samhällsnivå

Migrän definieras som en kronisk neurologisk sjukdom kännetecknad av återkommande anfall av måttlig till svår huvudvärk. Andra vanliga symtom är överkänslighet mot ljus eller ljud, yrsel, illamående, känsla av smärta vid beröring av huden och synförändringar (8). Migrän kan delas upp i episodisk migrän som innebär färre än 15 dagar med huvudvärk per månad, och kronisk migrän som innebär 15 dagar med huvudvärk per månad eller fler. Episodisk migrän utvecklas ofta till kronisk migrän (9). Kronisk migrän har en betydande effekt på livskvalitet, funktionsförlust, medicinska kostnader och multisjuklighet (10).

Det finns ett tydligt samband mellan depression och överanvändning av läkemedel för episodisk migrän och utveckling av kronisk migrän (10). Närmare hälften av alla personer som lider av kronisk migrän har överanvänt läkemedel för episodisk migrän. Överanvändningen innebär en stor utmaning, framför allt för förskrivare (8).

Tre av tio lider av huvudvärk eller migrän

Tre av tio personer i länet uppger att de har huvudvärk eller migrän år 2018. Andelen med huvudvärk eller migrän har legat på ungefär samma nivå sedan år 2006 (FHE). Fyra procent av befolkningen uppger att de har svåra besvär av huvudvärk eller migrän. Det finns däremot stora skillnader mellan könen: två procent bland män uppger att de har svåra besvär jämfört med sex procent bland kvinnor (FHE) (se figur 3). Det finns även stora skillnader mellan olika åldersgrupper, både vad gäller självrapporterade besvär av huvudvärk eller migrän och diagnostiserad migrän. I åldrarna 16–64 år uppger fyra procent att de har svåra besvär av huvudvärk eller migrän jämfört med två procent i åldrarna 65–84 år. Andelen med diagnostiserad migrän är högst i åldrarna 40–59 år (en procent), och är vanligare bland kvinnor (två procent) än bland män (mindre än en procent) (VAL).

Svåra besvär av huvudvärk eller migrän

De flesta med migrän söker inte vård

Endast fyra av tio som lider av kronisk migrän söker vård, och bara en fjärdedel av dem får rätt diagnos (11). Därtill får bara hälften av patienterna med rätt diagnos behandling (11). Akut behandling av migrän fokuserar på läkemedel och beteendeförändring. Dessutom är det viktigt att utbilda patienter om potentiella konsekvenser av överanvändning av läkemedel. Individer med kronisk migrän som överanvänder läkemedel rapporterar sämre livskvalitet, svårare funktionsförlust samt större förlust i produktivitet jämfört med individer med kronisk migrän som inte överanvänder läkemedel (8).

Preventiv medicinsk behandling syftar till att minska frekvens, svårighetsgrad och varaktighet av migränanfall för personer med frekvent migrän. Preventiv medicinsk behandling rekommenderas när migränattacker inträffar ofta eller har stor inverkan på livskvalitet. När preventiv medicinsk behandling är olämplig (oftast på grund av otillräcklig behandlingseffekt eller oönskade sidoeffekter) kan psykologisk behandling såsom biofeedback, avslappningsträning och kognitiv beteendeterapi (KBT) vara bra alternativ (8).