Utbildning
Utbildning är viktigt för hälsan. Dels genom att öka möjligheter till arbete och inkomst, dels genom att ha effekt på både kognitiva och sociala färdigheter. I Stockholms län har andelen med eftergymnasial utbildning ökat mellan år 2002 och 2018, medan andelen med högst förgymnasial utbildning först minskade för att sedan stabiliseras, under samma tidsperiod.
Introduktion
Utbildning en central del i den sociala och ekonomiska utvecklingen
Utbildning har varit en central del i den snabba ekonomiska och sociala utvecklingen de senaste århundrandena. I de flesta länder är tiden när en majoritet av befolkningen arbetade manuellt i jordbruket förbi, och moderna ekonomier är beroende av arbetskraft som kan läsa, skriva och räkna. I mer utvecklade ekonomier är kraven på arbetsmarknaden ännu högre. I dag tillhör Sverige det tjugotal länder där nästan hälften av jobben kräver eftergymnasial utbildning (1). I Stockholms län har den ekonomiska utvecklingen gått längre än i övriga landet, och här kräver numera en majoritet av arbeten eftergymnasial utbildning (2).
Samband mellan utbildning och hälsa
Folkhälsovetenskapen är oftast inriktad på sambandet mellan utbildning och hälsa på indivinivå. Individer med lång utbildning har i genomsnitt bättre hälsa än de med kort utbildning. Sambandet är kontinuerligt, det vill säga gäller över hela utbildningslängdsskalan (3), och återkommer för såväl ökad risk att dö som för sjukdomar och sämre självskattad hälsa (4, 5). Det finns stöd från experiment att sambandet mellan utbildning och hälsa, på individnivå, delvis är kausalt (6).
En del av förklaringen till detta ligger i sambandet mellan utbildning, yrke och inkomst. Man kan exempelvis inte bli advokat utan att ha studerat juridik, och advokater har omkring dubbelt så hög medianlön som andra anställda. Utbildning har också direkta effekter, oberoende av vad utbildningen leder till för arbete och inkomst. Dit hör effekterna på kognitiva och sociala färdigheter. Det finns stöd från experiment att längre utbildning leder till högre intelligens (7), som i sin tur är förknippat med lägre sjuk- och dödlighet. Särskilda kurser i emotionella och sociala färdigheter leder bland annat till direkt observerbara minskningar av mobbning och psykisk ohälsa, liksom till bättre studieresultat (8, 9).
Förekomst och utveckling över tid
En tredjedel saknar gymnasieexamen efter tolv år
År 2018 är 11 procent av 16-åringarna i Stockholms län inte behöriga till något gymnasieprogram, och i Sverige är motsvarande andel 16 procent samma år. Men nästan alla (97,5 procent av de som gick ut årskurs 9 år 2018 i Sverige, enligt Kolada) skrivs in på gymnasiet ändå, och de som är obehöriga hamnar på så kallade introduktionsprogram.
Andel 24-åringar utan treårig gymnasieutbildning
Vid 19 års ålder, efter totalt tolv år i skolan, saknar 34 procent i Sverige en gymnasieexamen år 2018. Bland de som skrevs in på introduktionsprogram är andelen utan gymnasieexamen 92 procent. Vid 20 års ålder, efter totalt tretton år i skolan, är andelen i Sverige som saknar examen bara något lägre: 28 procent (och 85 procent bland de som skrevs in på introduktionsprogram). I Stockholms län är motsvarande andel 31 procent, enligt Kolada.
I dag är alltså nästan alla skolever inskrivna i en totalt tolvårig skolform, men en tredjedel tar inte examen i tid. Enligt Utbildningsregistret tycks den låga utbildningsnivån för många tyvärr bli permanent. De flesta som inte fullföljer gymnasiet till och med 20 års ålder, når inte heller över förgymnasial utbildningsnivå vid 24 års ålder. En liten andel har dock en utbildningsnivå motsvarande ”högst tvåårig gymnasieutbildning” (se figur 1). Med tiden slutför den gruppen alltså åtminstone någon typ av kortare utbildning efter grundskolan, i regel yrkesinriktad.
Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat
År 2018 har 89 procent av alla kvinnor och 84 procent av alla män i åldrarna 25–64 år i Stockholms län mer än förgymnasial utbildning, enligt Utbildningregistret. Andelen som har minst en treårig eftergymnasial utbildning är 40 procent bland kvinnor och 31 procent bland män i samma åldrar (se figur 2). Andelen är högre i länet jämfört med övriga landet och dessutom har det skett en kraftig ökning över tid. År 2002 var andelen med minst en treårig eftergymnasial utbildning 26 procent bland kvinnor och 24 procent bland män. Ökningen kan förklaras av utbyggnaden av universitet och högskolor i Sverige som pågick fram till och med 1970-talet, samt av inflyttningen av högutbildade. Andelen i åldrarna 24–64 år med högst förgymnasial utbildning är 11 procent bland kvinnor och 16 procent bland män år 2018. För män har minskningen över tid varit blygsam; år 2002 hade 18 procent högst förgymnasial utbildning.
Utbildningsnivå
