Arbete

Att så många som möjligt har möjlighet att arbeta är viktigt för en god hälsa i befolkningen. I dag är situationen Stockholms län i stort sett likadan som år 2005, men de flesta av de små förändringarna som skett är positiva så som minskad arbetslöshet och ökad andel heltidsarbetande.

  • Sociala och ekonomiska förutsättningar

Introduktion

Arbete är viktigt för hälsa

Arbete är centralt för folkhälsan. På samhällsnivå driver arbete den ekonomiska och sociala utvecklingen. På individnivå ger det inkomst – både direkt samt via pension och föräldra-, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. För individen ger arbete dessutom struktur i vardagslivet och sociala kontakter. De som är arbetslösa har sämre psykisk hälsa (1–3), sämre självrapporterad allmän hälsa (4), begår oftare självmord (5) och har högre risk att dö (6) än de som är sysselsatta.

Ökad belastning i form av ekonomiska svårigheter och förlust av daglig struktur och sociala nätverk anses vara viktiga riskfaktorer för ohälsa under själva arbetslösheten (7), tillsammans med ökad förekomst av skadligt alkoholbruk och tobaksrökning (8). Även osäkra anställningar är kopplade till ökad risk för psykisk ohälsa (9–11).

Förekomst och utveckling över tid

Andelen med heltidsarbete har ökat

Andelen vuxna i Stockholms län som har ett heltidsarbete har ökat sedan år 2005. Fler män än kvinnor har ett heltidsarbete, men könsskillnaden minskar något över tid (se figur 1). Andelen som arbetat övertid (inklusive de med överenskommen arbetstid över 40 timmar) har minskat från sex till fem procent bland kvinnor och från tio till sju procent bland män mellan år 2005 och 2018. Under samma period har även andelen kvinnor som arbetar halvtid minskat från fjorton till tolv procent, medan andelen halvtidsarbetande män ökat från sex till sju procent. Andelen i länet som har ett arbete, oavsett anställningsform eller arbetstid, har mellan år 2005 och 2018 ökat från 68 till 71 procent bland kvinnor och från 71 till 75 procent bland män. Bland ungdomar i åldrarna 15–24 år är andelarna med heltidsarbete låga och nästan oförändrade över tid (se figur 2).

Heltidsarbete i åldrarna 15–74 år

Figur 1
Figur 1. Andel (%) i åldrarna 15–74 år med heltidsarbete, uppdelat efter kön, över tid i Stockholms län (2005–2018). Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Bilden visar två svagt uppåtgående kurvor över procentandelen för personer som har heltidsarbete i åldrarna 15-74 år uppdelat på kön. År 2005 var siffran 62 för män och 49 för kvinnor. År 2018 var motsvarande siffra 64 för män och 53 för kvinnor

Heltidsarbete i åldrarna 15–19 år och 20–24 år

Figur 2
Figur 2. Andel (%) i åldrarna 15–24 år med heltidsarbete, uppdelat efter ålder, över tid i Stockholms län (2005–2018). Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Bilden visar en svagt uppåtgående kurva och en svagt nedåtgående kurva över procentandelen som har heltidsarbete uppdelat på åldrarna 15-19 år och 20-24 år. År 2005 var siffran för åldrarna 15-19 år 6 och för åldrarna 20-24 år 40. År 2018 var motsvarande siffra för åldrarna 15-19 år 5 och för åldrarna 20-24 år 41.

Tidsbegränsad anställning vanligare bland kvinnor

År 2018 har 16 procent bland kvinnor och 12 procent bland män en tidsbegränsad anställning. Andelarna har ökat något sedan år 2005 (se figur 3). Det finns även tecken på att det inom gruppen med tidsbegränsad anställning har skett en förskjutning från vikariat till vid behovsanställning.

Tidsbegränsad anställning i åldrarna 15–74 år

Figur 3
Figur 3. Andel (%) i åldrarna 15–74 år med en tidsbegränsad anställning, uppdelat efter kön, över tid i Stockholms län (2005–2018). Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Bilden visar två svagt uppåtgående kurvor över procentandelen för personer med tidsbegränsad anställning i åldrarna 15-74 år uppdelat på kön. År 2005 var siffran 15 för män och 11 för kvinnor. År 2018 var motsvarande siffra 16 för män och 12 för kvinnor

Två av tre personer i Sverige jobbar halvtid eller mer

Tillgänglig statistik ger en bild av arbetsmarknadstillhörighet bland befolkningen i Sverige (se figur 4). Bland de som anses befinnas i arbetskraften finns heltids-, halvtids- och deltidsarbetare samt arbetslösa. Bland de som anses befinnas utanför arbetskraften finns pensionärer, studerande, sjuka och övriga. Cirka 64 procent i åldrarna 15–74 år i Sverige jobbar halvtid eller heltid, och drygt 4 procent arbetar deltid. Andra stora grupper är pensionerade (13 procent) och heltidsstuderande (7 procent). Knappt fem procent av hela befolkningen uppfyller den officiella definitionen av arbetslöshet, och ytterligare två procent bland personer utanför arbetskraften uppger att de hade velat
arbeta (ej i figur).

Arbetsmarknadstillhörighet

Figur 4
Figur 4. Sveriges arbetsföra befolkning i åldrarna 15–74 år efter arbetsmarknadstillhörighet år 2018. Gruppen ”arbetslösa” består till en tredjedel (två procent) av heltidsstuderande. I gruppen ”övriga” ingår bland annat deltidsstudenter, hemarbetare och värnpliktiga. Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Bilden visar ett liggande stapeldiagram med åtta staplar som är uppdelade i två områden som heter I arbetskraften och Utanför arbetskraften. Diagrammet visar procentandelen av Sveriges arbetsföra befolkning i åldrarna 15-74 år efter arbetsmarknadstillhörighet. De staplar som ingår i området I arbetskraften är och har siffran: Heltidsarbetare (35 timmar eller mer per vecka) har siffran 53. Halvtidsarbetare (20-34 timmar per vecka) har siffran 11. Deltidsarbetare (1-19 timmar per vecka) har siffran 4. Arbetslösa har siffran 5. De staplar som ingår i området Utanför arbetskraften är och har siffra: Heltidsstuderande har siffran 7. Pensionerade har siffran 13. Sjuka (inklusive förtidspensionerade) har siffran 4. Övriga har siffran 4.

Arbetslösheten har sjunkit

Utvecklingen över tid i Sverige visar att andelen arbetslösa har minskat mellan år 2005 och 2018. Även andelen personer utanför arbetskraften som uppger att de hade velat arbeta har minskat. Sedan år 2005 har också andelen heltidsstuderande och sjuka minskat, medan andelen pensionärer ökat.

Arbetslösheten i Stockholms län har under en längre tid varit lägre än andelen i hela Sverige, men följer huvudsakligen samma utvecklingsmönster. Sedan år 2014 har arbetslösheten i länet sjunkit och närmar sig år 2018 de nivåer som fanns innan finanskrisen år 2008 (se figur 5).

Arbetslösa

Figur 5
Figur 5. Andel (%) arbetslösa av hela befolkningen i åldrarna 15–74 år över tid i Stockholms län (2005–2018). Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Bilden visar en svagt nedåtgående kurva över procentandelen arbetslösa i åldrarna 15-74 år över tid i Stockholms län. År 2005 var siffran 5. År 2018 var motsvarande siffra 4.