Alkoholvanor

Alkoholkonsumtion som direkt och indirekt riskfaktor

Ett flertal sjukdomar och akuta tillstånd är helt orsakade av alkoholkonsumtion, framför allt alkoholberoende, alkoholskador och alkoholförgiftningar. Alkoholkonsumtion är också en riskfaktor för bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom och olycksfall (1, 2). Dessutom är alkohol en bidragande orsak till sociala problem, men omfattningen av sådana konsekvenser är svårare att mäta (3).

Riskfritt drickande finns inte

Risken för skador orsakade av alkoholkonsumtion ökar gradvis med ökande konsumtion. Det finns inget riskfritt drickande, men tumregeln för så kallad lågriskkonsumtion är mindre än tio standardglas alkohol per vecka, och mindre än fyra standardglas vid varje tillfälle (3, 4). Begreppen riskbruk och riskkonsumtion brukar användas för att beskriva drickande med hög risk för alkoholrelaterade problem. Riskbruk innebär mer än fjorton standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor, eller mer än fem standardglas per tillfälle oberoende av kön (5). Risken för riskbruk och skador beror på faktorer hos både individen och samhället. Hos individen påverkar såväl genetik som uppväxtförhållanden. På samhällsnivå påverkar priser, öppettider och åldersgränser omfattningen av alkoholrelaterade problem och skador (6).

Riskbruk har minskat

Andelen med riskbruk har minskat över tid i Stockholms län. År 2018 uppfyller 21 procent av männen och 15 procent av kvinnorna i länet definitionen för riskbruk (se figur 1) (FHE). Hur stor andel av dessa som redan drabbats av etablerade konsekvenser eller är alkoholberoende är inte känt, men Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) undersökning Vanor och Konsekvenser ger en fingervisning (7). Undersökningen visar att tre procent bland kvinnor och fem procent bland män (i åldrarna 17–84 år) hade ett pågående beroende år 2013–2017. Samma andel alkoholberoende (i åldrarna 19–70 år) redovisades i en svensk studie år 2004–2007 (7), men den studien visade dessutom att 25 procent bland kvinnor respektive 19 procent bland män hade något symtom eller tecken på beroende.

Riskbruk alkohol

Riskbruk högst bland unga

Högst andel med riskbruk finns i den unga befolkningen i länet (21 procent i åldrarna 16–29 år), och bland de i övre medelåldern (20 procent i åldrarna 45–64 år). Riskbruk är vanligare bland de med enbart gymnasieutbildning (20 procent) än bland eftergymnasialt utbildade (18 procent) och bland de med enbart förgymnasial utbildning (16 procent).

Det finns ett samband mellan förekomst av riskbruk och födelseland. Andelen med riskbruk är betydligt högre bland svenskfödda och personer födda i andra nordiska länder (22 procent) jämfört med invånare som är födda i andra delar av Europa (10 procent) respektive länder utanför Europa (7 procent) (FHE).

Vård för alkoholrelaterade sjukdomar och skador hos män minskar

Andelen män i åldrarna 16–84 år som vårdas för alkoholberoende, skadligt bruk av alkohol och alkoholförgiftning minskar. Bland kvinnor är trenden mer stabil. Under år 2018 vårdades fler män än kvinnor i länet för alkoholrelaterade diagnoser (VAL) (se figur 2).

Andelen män som dör av alkoholrelaterade sjukdomar eller skador minskar tydligt i Stockholms län, liksom i resten av Sverige. Bland kvinnor i länet är antal alkoholrelaterade dödsfall lägre än bland män, och trenden över tid mer stabil (se figur 3) (Socialstyrelsens dödsorsaksregister).

Antal vårdade för alkoholrelaterad diagnos per 100 000 invånare

Antal alkoholrelaterade dödsfall per 100 000 invånare

Minskad tillgång till alkohol

På statlig nivå finns samhälleliga insatser som syftar till att begränsa alkoholkonsumtion och därigenom minska riskbruk. Alkoholmonopolet och högre skatt på drycker med en alkoholhalt högre än 2,8 volymprocent är exempel på sådana insatser. Åldersgränser för inköp av alkohol på systembolag, restauranger och i affärer är ytterligare en begränsning för unga personer, som utgör en sårbar grupp. Det finns stark evidens för att alkoholbeskattning minskar alkoholkonsumtion, och att det reducerar akuta och kroniska skadeverkningar relaterade till alkohol (6). På kommunnivå kan man påverka alkoholkonsumtion, bland annat genom utskänkningstillstånd för restauranger, öppettider och reglering av alkohol i samband med evenemang. Statliga myndigheter, såsom Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, är viktiga i arbetet att sprida kunskap om evidensbaserade metoder. Samarbete mellan dessa myndigheter och vissa kommuner har lett till förstärkt infrastruktur inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT) samt användning av evidensbaserade metoder för att påverka alkoholkonsumtion (8). I deltagande kommuner minskade alkoholkonsumtion och skadeverkningar, medan det inte gjorde det i kommuner som inte deltog (9).

Screening för riskbruk i primärvården

Det finns god evidens för att man kan minska förekomsten av riskbruk och även risken för beroendesjukdom genom att identifiera personer med riskbruk i primärvården och i övrig hälso- och sjukvård (10). Screening för riskbruk i kombination med rådgivande samtal sker på många håll inom primärvård, mödravård och viss akutvård. Värdefulla insatser görs alltså redan, men man behöver förstärka utbildningsinsatser och incitament om arbetet ska kunna nå bredare inom hälso- och sjukvården. För att stödja arbetet har Region Stockholm tagit fram ett nytt vårdprogram för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor där ny information om alkohol och risknivåer ingår.

Vägen framåt

Som tidigare nämnt, finns stark evidens för att kommuner, stadsdelar, regioner och landsting kan arbeta med att minska tillgängligheten till alkohol, exempelvis genom att reglera utskänkningsställen och öppettider, och individinriktat genom hälso- och sjukvården. Det krävs politisk ledning för att driva arbetet, men också resurser för samordning och kompetens i kommunerna. I primärvården och övrig hälso- och sjukvård är metoder för individinriktade förebyggande insatser på väg att implementeras. Det är viktigt att olika ledningsorgan inom hälso- och sjukvården verkar för att stärka dessa verksamheter.