Högt kolesterol

Högt kolesterol är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Kolesterol är ett fettämne som är nödvändigt för cellers funktion och för att bilda kroppens hormoner. För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen (ateroskleros) och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Risken att drabbas av högt kolesterol påverkas av ärftliga faktorer och levnadsvanor såsom matvanor, låg fysisk aktivitet, och rökning (1). Fettinlagring i artärerna ökar risken för hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och perifer kärlsjukdom (2, 3). Kolesterol delas in i HDL-kolesterol och LDL-kolesterol. HDL är det ”goda kolesterolet” som minskar ateroskleros, och LDL är det ”onda kolesterolet” som bidrar till ateroskleros. Vid behandling eftersträvar man att minska nivåerna av LDL och höja nivåerna av HDL. Den vanligaste formen av läkemedel  som används för att sänka kolesterolet är statiner.

Högt kolesterol är underbehandlat

Högt kolesterol är underdiagnostiserat och underbehandlat såväl i Stockholms län som internationellt (4, 5), vilket är en av anledningarna till att det är ont om exakta data kring förekomsten. En fingervisning om problemets storlek ges i data från studien Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) med deltagare i åldrarna 53–78 år.

Socialstyrelsens läkemedelsregister visar att bland boende i Stockholms län i åldrarna 55–79 år, hämtade 20 procent bland kvinnor och 27 procent bland män ut blodfettssänkande läkemedel under 2016. Det är alltså en hög andel personer i den här åldersgruppen som kan förväntas behandlas för högt kolesterol. Samtidigt hade 6 procent av kvinnorna och 28 procent av männen i SDPP-studien både högt kolesterol och hög total risk för hjärt-kärlsjukdom (enligt SCORE år 2015) (se figur 1), vilket skulle kvalificera dem för behandling med statiner i låg dos (6).

Högt kolesterol

Uthämtning av läkemedel relativt oförändrad senaste decenniet

Av alla över 40 år i Stockholms län hämtade 16 procent ut läkemedel mot högt kolesterol under år 2018. Bland män har andelen ökat något sedan år 2006, men nästan hela ökningen skedde före år 2010 (se figur 2). Bland kvinnor är ökningen mellan år 2006 och 2018 mer blygsam, och efter en topp under år 2009 och 2010 började andelen i stället minska – även om den stigit något igen sedan år 2013.

Blodfettsänkande medel per 1000 invånare

Högt kolesterol utmärker sig som en av få riskfaktorer som då och då har den motsatta socioekonomiska fördelningen än som vanligtvis ses. Det vill säga, att den oftare förekommer bland personer med hög socioekonomisk status. Det visar även data från SDPP-studien (se figur 3). Ett liknande mönster har man också funnit i de stora Västerbottenundersökningarna.

Högt kolesterol efter utbildningsnivå

Kolesterolnivåer i befolkningen sjunker

Upprepade tvärsnittsstudier tyder på att kolesterolnivåerna bland befolkningen i Sverige, i våra grannländer, och i andra undersökta länder i västvärlden har sjunkit (7). Delvis troligen tack vare förbättrade matvanor (8, 9). Även om kolesterolnivåerna i befolkningen har sjunkit över tid uppskattas de fortfarande förklara nästan vart tionde dödsfall i länet. Hälften av alla hjärtinfarkter och en fjärdedel av alla strokefall i länet, orsakas av högt kolesterol (10).

Hälsosamma levnadsvanor och läkemedelsbehandling kan sänka blodfetter

Stöd från experiment visar att minskat intag av transfett och mättat fett (11), viktnedgång och regelbunden fysisk aktivitet (12) har positiv påverkan på blodfetterna och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Läkemedelsbehandling som sänker blodfetterna minskar risken att dö i förtid och risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom (13, 14). I dag erbjuds läkemedel till personer med manifest hög eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Riskbedömningen baseras på nivån av kolesterol i blodet, förekomst av andra sjukdomar, om personen röker, är överviktig eller har ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom. Även de med måttlig risk, vars kolesterolvärden inte förbättrats av råd om ändrade levnadsvanor, kan ha nytta av läkemedelsbehandling (15).

Sammanställningar av randomiserade studier har rapporterat att läkemedelsbehandling med statiner minskar både risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och risken att dö om man drabbas, samt att de är kostnadseffektiva, även hos personer med låg risk (16). Huruvida individer drar nytta av långsiktig statinanvändning för primärprevention, och därmed kostnadseffektiviteten, har visat sig bero mer på behandlingens påverkan på livskvalitet, än graden av kardiovaskulär risk (17). Det finns stöd från experiment, med uppföljning upp till fem år att läkemedlen är säkra.