Nedsatt njurfunktion

År 2006–2011 hade sex procent över 18 år i Stockholms län måttligt, svårt eller gravt nedsatt njurfunktion, men bara 0,7 procent hade en diagnos. Tidig upptäckt av nedsatt njurfunktion kan bromsa fortsatt försämring och därmed även riskerna för bland annat hjärt-kärlsjukdom. Förbättring av kost och motion samt vissa läkemedel bidrar till att bromsa sjukdomsförloppet.

  • Riskfaktorer
  • Levnadsvanor
  • Metabola riskfaktorer

Introduktion

Nedsatt njurfunktion – ett växande folkhälsoproblem

Njurarna reglerar salt- och vätskebalansen, surhetsgraden och blodtrycket. De spelar också en roll i metabolism som är viktig för skelettet. Dessutom är njurarna viktiga för produktionen av röda blodkroppar i benmärgen (1). Nedsatt njurfunktion delas in i fem stadier där den allvarligaste formen kräver dialys eller njurtransplantation (se tabell 1) (2). Kroniskt nedsatt njurfunktion, eller kronisk njursvikt, utvecklas långsamt. Symtomen kan komma först när njurfunktionen blir så nedsatt att slaggprodukter börjar ansamlas i blodet och ger symtom som trötthet, aptitlöshet, illamående, kräkningar, försämrad muskelkraft och klåda. De vanligaste orsakerna till nedsatt njurfunktion är diabetes, högt blodtryck och inflammation i njurarnas kärlnystan (glomerulonefrit) (3). Andra riskfaktorer med visst samband är övervikt (4) och rökning (5). Nedsatt njurfunktion är ett globalt växande folkhälsoproblem eftersom förekomsten av diabetes ökar och befolkningen blir allt äldre.

Tabell 1. Stadier av nedsatt njurfunktion och angelägna åtgärder (2)

  NEDSATT NJURFUNKTION ENLIGT GFR* ANGELÄGNA ÅTGÄRDER
Fas 1 Nej (GFR över 90 %) men andra tecken på njurskada (oftast protein i urinen) Upptäckt, behandling av samsjuklighet, bromsa och följ förloppet 
Fas 2 Lätt (GFR 60-89 %) Upptäckt, behandling av samsjuklighet, bromsa och följ förloppet 
Fas 3 Måttligt (GFR 30-59 %) Som stadie 1 och 2 samt upptäckt och behandling av komplikationer
Fas 4 Svårt (GFR 15-29 %) Som stadie 1-3 samt förberedelse för dialys eller transplantation.
Fas 5 Gravt (GFR lägre än 15 %) Dialys eller transplantation.

*Glomerulär filtrationshastighet

Viktig riskfaktor för utveckling hjärt-kärlsjukdom och förtida död

Endast en mycket liten andel av de med kronisk njurfunktionsnedsättning utvecklar avancerad njursjukdom som kräver dialys eller njurtransplantation (6). Däremot kan kronisk njursvikt påverka och skada alla vävnader och organ i kroppen, till exempel hjärta och kärl, skelett, nerver och muskler. Nedsatt njurfunktion är därmed en viktig riskfaktor för många sjukdomar och kan bland annat leda till anemi, skelettsjukdom och infektioner (6). Risken för död och hjärt-kärlsjukdom hos personer med njursjukdom är jämförbar med den vid diabetes eller högt blodtryck (7, 8).

Förekomst och utveckling över tid

Stor andel med nedsatt njurfunktion är oupptäckt

Av alla över 18 år i Stockholms län hade 5,5 procent måttligt nedsatt njurfunktion (stadie 3), 0,4 procent svårt nedsatt njurfunktion (stadie 4) och 0,1 procent gravt nedsatt njurfunktion (stadie 5) år 2006–2011 (9). Den exakta andelen i länet med nedsatt njurfunktion i de lägre stadierna är okänd, men i norska data har 3,1 procent nedsatt njurfunktion i stadie 1 och 3,4 procent i stadie 2 – och totalt 11 procent i något stadie (10). Av de med måttligt, svårt eller gravt nedsatt njurfunktion (stadie 3–5), var det bara en av åtta (0,7 procent av befolkningen) som hade en registrerad diagnos (9). År 2018 har mörkertalet minskat, men det är fortfarande bara 1,5 procent av befolkningen över 18 år som har en registrerad diagnos, trots att den verkliga förekomsten av nedsatt njurfunktion troligen är mer än fem gånger så hög.

Utöver den betydligt högre förekomsten bland äldre, är nedsatt njurfunktion vanligare bland personer med kort utbildning enligt studien Stockholms diabetespreventiva program (SDPP) (se figur 1). Dessutom förekommer skillnader i förekomst kopplat till etnicitet (6).

Nedsatt njurfunktion (stadie 3–5) efter utbildningsnivå

Figur 1
Figur 1. Andelen (%) i åldrarna 53–78 år med nedsatt njurfunktion i stadie 3 eller högre, uppdelat efter utbildningsnivå, i SDPP-studien i Stockholms län (2014–2017). Källa: Stockholms diabetespreventiva program (SDPP). Figuren visar ett stapeldiagram med tre staplar som visar nedsatt njurfunktion uppdelat efter utbildningsnivå. Förgymnasial är siffran 14 %. Gymnasial är siffran 9 %. Eftergymnasial är siffran 9 %.

Insatser

Hälsosamma levnadsvanor kan bromsa njursjukdom

För att förebygga sjukdomen måste de vanligaste underliggande orsakerna förebyggas och behandlas: diabetes och högt blodtryck. Men att tidigt diagnostisera och utreda nedsatt njurfunktion är också av stor vikt för att minska risken för att tillståndet försämras (11).

Nedsatt njurfunktion är obotligt, och behandling syftar främst till att bromsa ytterligare njurfunktionsnedsättning och att minska risken för hjärt-kärlsjukdom (12). Grunden i detta är förbättrade levnadsvanor såsom rökstopp, viktnedgång, regelbunden fysisk aktivitet, bättre matvanor, samt särskilt anpassade läkemedel som reglerar blodtryck. När den nedsatta njurfunktionen beror på en primär sjukdom i njurarna, behandlas den primära sjukdomen. Sent i sjukdomsförloppet tillkommer behandling av komplikationer och ställningstagande huruvida dialys eller njurtransplantation är aktuell.