Cancer

Antal cancerfall fortsätter att öka

I Sverige ökar antalet cancerfall och år 2017 rapporterades totalt fler än 67 000 nya fall till Socialstyrelsens cancerregister. Samma år var bröstcancer och prostatacancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor respektive män i landet. Trenden i Stockholms län speglar den nationella, och antalet cancerfall ökar även här. År 2017 diagnostiserades 12 295 nya cancerfall i länet, bland dessa var 6 137 män och 6 158 kvinnor.

År 2017 var insjuknandet i cancer 583 fall per 100 000 invånare i länet, 643 cancerfall per 100 000 män och 544 per 100 000 kvinnor (se figur 1). Det senaste decennierna har insjuknandet ökat, och en puckel i tidstrenden syns bland män år 2014. Den puckeln i tidstrenden kan förklaras av att forskningsstudien STHLM3 som syftade till att validera ett nytt prostatacancertest, genomfördes då. Omkring 60 000 män deltog och därmed
ställdes fler diagnoser.

Cancerdiagnoser per 100 000 invånare

Canceröverlevnaden ökar också

Samtidigt som antal nya fall av diagnostiserad cancer ökar, ökar också överlevnaden efter diagnos (se figur 2), och antal dödsfall minskar (se figur 3). Det beror på en kombination av tidig upptäckt och bättre behandling. Däremot ses skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, områden och olika tumörsjukdomar (1–3). Personer med låg socioekonomisk status drabbas i större utsträckning av cancerformer som har dålig överlevnadsprognos (t ex lungcancer) och som i stor utsträckning orsakas av levnadsvanor (t ex rökning). Sociala skillnader i canceröverlevnad orsakas alltså mest av bakomliggande
sociala skillnader i levnadsvanor (4).

Femårsöverlevnad

Dödsfall cancer per 100 000 invånare

Levnadsvanor har stor betydelse för cancer

Kända riskfaktorer för cancer är alkoholkonsumtion, övervikt och fetma, fysisk inaktivitet och exponering för UV-strålning (5). Trots att andelen rökare minskar, är tobaksrökning fortfarande den enskilt vanligaste miljömässiga orsaken till cancer (6). Därför är det viktigt med insatser som främjar goda levnadsvanor hos befolkningen. De senaste åren har till exempel en 18-årsgräns för kosmetiskt solariebruk införts såväl som en lag som förbjuder rökning på allmänna platser. Och inom cancervården har personal utbildats kring levnadsvanor i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer (7).

En annan slags preventiv insats är införandet av vaccination mot humant papillomvirus (HPV) i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. HPV kan i vissa fall leda till cancer, och från och med år 2020 kommer även pojkar vaccineras. Detta efter att Folkhälsomyndigheten år 2017 bedömde att vaccinationen för pojkar uppfyller smittskyddslagstiftningens kriterier.

Region Stockholm ledande med nya screeningprogram

Screening innebär att individer utan symtom undersöks för att identifiera en sjukdom i tidigt stadium. I Region Stockholm har screeningprogram för livmoderhalscancer, bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer länge drivits, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Det finns god evidens för att dessa program minskar den cancerrelaterade sjukdomsbördan (8–10). För närvarande rekommenderar inte Socialstyrelsen screening för prostatacancer med enbart PSA-prov (mätning av halten prostataspecifikt antigen i blodet). Däremot sker en omfattande testning för prostatacancer som hälsokontroll. Det minskar risken att dö i sjukdomen om man drabbas, men leder också till omfattande överdiagnostik och överbehandling. Därför undersöks nu förutsättningarna för och effekterna av att erbjuda strukturerad information och
testning för prostatacancer.

Standardiserade vårdförlopp för att minska onödig väntan

Numera finns nationella vårdprogram för de flesta cancerdiagnoser vilket bidrar till en god och jämlik vård för alla patienter (11). Standardiserade vårdförlopp (SVF) är ett arbetssätt inom cancervården som förväntas förkorta tiden mellan att välgrundad misstanke om cancer uppstår till att behandling kan starta. Region Stockholm har uppnått det nationella målet att 70 procent av cancerfallen ska utredas via SVF, men inte målet att behandlingsstart ska ske inom bestämda tidsgränser hos 80 procent av dem som utreds.

Tjock- och ändtarmscancer vanligare bland män

I Stockholms län diagnostiserades 1 192 nya fall av tjock- och ändtarmscancer år 2017. Något fler män (613 st) än kvinnor (579 st) fick diagnosen (se figur 4). Över tid har insjuknandet varit relativt stabilt utan tydliga trender, men tjock- och ändtarmscancer var vanligare bland män än kvinnor år 2017 (65 respektive 52 fall per 100 000 invånare).

Diagnoser tjock- och ändtarmscancer per 100 000 invånare

Fler deltar i screeningprogram

Sedan år 2014 har Socialstyrelsen rekommenderat screening för tjock- och ändtarmscancer genom test av blod i avföringen. Region Stockholm startade sitt screeningprogram redan år 2008. Programmet omfattar alla invånare i åldrarna 60–69 år. Enligt en europeisk studie är deltagarfrekvensen i Stockholm jämförelsevis hög (12), och ökar sedan år 2015 när en enklare testmetod började användas (13). År 2018 var deltagarfrekvensen 70 procent, och högre bland kvinnor och äldre personer. Region Stockholm medverkar nu i implementeringen av screeningprogrammet i resten av landet.

Lungcancer ökar bland kvinnor och minskar bland män

År 2017 diagnostiserades 843 nya fall av lungcancer i Stockholms län. Över tid har antalet minskat bland män, från över 80 nya fall per 100 000 män på 1970-talet till 40–50 fall per 100 000 män under 1990-talet. Sedan dess har minskningen stannat av och 2017 var insjuknandet 42 per 100 000 män. Bland kvinnor har förekomsten av lungcancer i stället ökat, från 16–20 nya fall per 100 000 kvinnor på 1970-talet till 25–30 under 1990-talet. År 2017 var insjuknandet 40 nya fall per 100 000 kvinnor (se figur 5). I åldrarna 35–84 år är det mer än dubbelt så många personer med enbart förgymnasial utbildning som avlider av lungcancer, än personer med eftergymnasial utbildning (14).

Diagnoser lungcancer per 100 000 invånare

Rökavvänjning i samband med screening

Lungcancer orsakas nästan alltid av rökning (15). Riktade interventioner som rökavvänjning och lungcancerscreening förväntas påverka riskbeteende, möjliggöra tidig upptäckt och behandling samt minska dödligheten i lungcancer (16, 17). EU (18) samt European Society of Thoracic Surgeons (ESTS) (19) rekommenderar att medlemsländer bygger upp en infrastruktur för lungcancerscreening och implementerar pilotprojekt. Enligt uttalanden ska rökavvänjning vara en självklar del av screeningprogrammet. Ett flertal internationella studier har identifierat screeningtillfället som en möjlighet att
skapa kontakt med personer med ett högriskbeteende (20–23). I ett nytt utvecklingsprogram kommer Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC) erbjuda dagligrökande kvinnor möjlighet till rökavvänjningsstöd i samband med mammografibesök samt screening för lungcancer genom röntgen av bröstkorgen.