Kroniskt obstruktiv lungsjukdom – KOL

KOL innebär förträngning av luftrören

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som är vanligast bland äldre och kännetecknas av att lungfunktionen successivt försämras. KOL innebär en kronisk förträngning (obstruktion) av luftrören till följd av att man andats in skadliga ämnen. Lungfunktionsnedsättningen beror ofta på långvarig inflammation orsakad av kronisk bronkit (rökhosta) eller emfysem (hålrum på lungvävnaden). Det kan ibland vara svårt att skilja KOL från astma, som är en annan obstruktiv lungsjukdom men där förträngningen av luftrören kommer och går. Astmabesvär beror på känslighet för externa faktorer och är, till skillnad från KOL, vanligast bland yngre människor (1).

KOL ger slem, hosta och svåra andningsbesvär

KOL ger andningsbesvär, slemproduktion och hosta, och med tiden påverkas även andra organ i kroppen. Om sjukdomen får utvecklas bryts väggar och stödjevävnad ner i de minsta luftblåsorna och i de fina luftrören. Det leder dels till att kontaktytan mellan luft och blod i luftblåsorna minskar, dels till att luften får svårt att passera genom skadade och trånga luftvägar. Resultatet blir dåligt syresatt blod och högt andningsmotstånd, vilket upplevs som mer eller mindre svår andfåddhet vid ansträngning. Andfåddheten förvärras ytterligare av den slem och hosta som KOL ger. I svåra fall av KOL är man andfådd även i vila och kan behöva syrgasbehandling. KOL diagnostiseras tidigt och säkert med en så kallad spirometer, som mäter lungkapaciteten genom ett andningsprov (2).

Rökning vanligaste orsaken

Cigarrettrökning är den enskilt vanligaste orsaken till KOL (3). Rökande patienter med KOL förlorar inte bara lungfunktion, utan får med åldern också andra sjukdomar och diagnoser. De blir ofta så kallat multisjuka patienter, vilket snabbt ökar komplexiteten i omhändertagandet (3).

Äldre är mest drabbade, men mörkertalet är stort

År 2015 till 2018 fick 1,5 procent av befolkningen i Stockholms län diagnosen KOL. En undersökning bland personer (40 år och äldre) i Uppsala avslöjade dock att 16 procent hade KOL men att endast 30 procent av dessa blivit diagnostiserade (4). Det är alltså svårt att säga exakt hur många som har KOL, och mörkertalet tycks vara stort. Däremot är det tydligt att äldre personer är drabbade i betydligt större utsträckning än yngre. Andelen med diagnostiserad KOL i åldrarna under 45 år är en procent och bland personer 85 år eller äldre är andelen åtta procent i Stockholms län (VAL).

Man kan få en god uppfattning om hur många KOL-patienter vi kommer att ha i framtiden genom att titta på förekomst av cigarrettrökning historiskt. Den fördröjda effekten beror på att cigaretter ger ett beroende som är svårt att bryta, och att livslång cigarrettrökning alltid ger KOL. Ingen är genetiskt skyddad mot sjukdomen, och hur svårt man drabbas beror på hur mycket och hur länge man rökt. Det här förklarar varför en majoritet av de sjukare KOL-patienterna är 65 år och äldre. En ovanlig ärftlig sjukdom, alfa-1-antitrypsinbrist, innebär en stark riskökning för KOL och gör att den kan debutera tidigt i livet.

Fler kvinnor dör i KOL

Sedan år 2000 har antalet dödsfall på grund av KOL minskat bland män men ökat bland kvinnor (se figur 1). Nu är det för första gången i historien vanligare att kvinnor dör i KOL. År 2018 är dödstalet 29 per 100 000 kvinnor och 26 per 100 000 män (Socialstyrelsens dödsorsaksregister).

Dödstal KOL per 100 000 invånare

Rökstopp kan förhindra utvecklingen av KOL

De flesta fall av KOL kan förebyggas. Eftersom rökning är den största riskfaktorn bör insatser som minskar rökning och exponering för tobaksrök prioriteras. Det finns stark evidens för att rökförbud på allmänna platser och beskattning av tobaksprodukter påverkar rökvanor och minskar exponering för passiv rökning (5). På individnivå är den mest effektiva metoden för att sluta röka att man får kvalificerat rådgivande samtal med hälso- och sjukvårdspersonal, enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Metoden innebär att stödet anpassas efter individens personliga omständigheter såsom ålder, hälsa, risknivå och motivation (6). Rökavvänjning kan även kompletteras med nikotinersättning eller läkemedel (1), vilket kan förhindra eller fördröja utvecklingen av KOL.

Tidig upptäckt är viktig

Eftersom många lever med KOL utan att ha fått en diagnos är sjukdomen underbehandlad. Behandling av KOL kan fördröja sjukdomsförloppet och minska patientens besvär och funktionsförlust, vilket gör tidig upptäckt viktigt. Alla med misstänkt KOL som röker eller har rökt, bör erbjudas så kallad FEV1- och FEV6-mätning. Det är en enkel och kostnadseffektiv metod som identifierar patienter som behöver remitteras för dynamisk spirometri. Socialstyrelsen rekommenderar användning av FEV1 och FEV6 på alla vårdcentraler (1).

Stöd till patienter för att hantera sjukdomen

Personer med KOL upplever ofta stora fysiska svårigheter och begränsningar i det dagliga livet och även försämringsperioder, så kallade exacerbationer. Insatser som hjälper patienten att hantera sjukdomen kan vara att lära ut energibesparande tekniker och hantering av exacerbationer, ångest och stress. Sådan utbildning ges oftast av en utbildad astma- och KOL-sjuksköterska. Rådgivning om kost och fysik aktivitet, läkemedelsbehandling och stöd för rökstopp är andra rekommenderade insatser, enligt Socialstyrelsens riktlinjer (1).