Diskussion

  • Sociala och ekonomiska förutsättningar

Inkomstojämlikhet

Utöver hälsans samband med utbildning, arbete och inkomst kan även fördelningen av resurser ha betydelse för folkhälsan. Om variationen i socioekonomiska resurser är stor, innebär det oftast att fler individer har kort utbildning, låg anknytning till arbetsmarknaden eller låg inkomst. Eftersom låga nivåer av sådana resurser i genomsnitt är förknippade med sämre hälsa, ger en sådan fördelning på samhällsnivå sämre folkhälsa. Hur inkomst är fördelat på samhällsnivå kan också ha effekt – utöver effekten av individens inkomst på den egna hälsan – men den effekten är i så fall liten. I en systematisk sammanställning av studier där man statistisk kunnat kontrollera för effekten av individens inkomst, var en påtagligt högre nivå av inkomstojämlikhet (+ 0,05 Gini) förknippat med endast åtta procent högre risk att dö (1). Det som, för folkhälsan, motiverar en särskild bevakning av ojämlikheter i inkomst, i tillägg till bevakningen av vad som händer med fattigdomen, är snarare att inkomstojämlikheten är ett hot mot demokratin (2, 3).

Av den anledningen redovisas därför utvecklingen av inkomstojämlikheten tillsammans med två övergripande indikatorer på den demokratiska utvecklingen: tilliten till andra och valdeltagande. Inkomstojämlikhet redovisas i form av den så kallade Gini-koefficienten (4). Dess värde ligger mellan 0 och 1, där 0 betyder perfekt inkomstjämlikhet (alla har samma inkomst) och 1 betyder perfekt inkomstojämlikhet (en person har all inkomst och resten har ingen). Högre värden i Gini-koefficienten motsvarar alltså större ojämlikhet.

 

Inkomstojämlikheten ökar

Gini-koefficienten i Stockholms län är högst i hela Sverige och stiger dessutom över tid, från 0,33 år 2004 till 0,37 år 2017 (se figur 1). Utvecklingen efter år 2013 drivs i stort sett av snabbast ökad inkomst bland de fem procent i länet med högst inkomst.

Gini-koefficient

Figur 1
Figur 1. Gini-koefficient (enligt disponibel inkomst (summan av alla inkomster minus transfereringar) per konsumtionsenhet) över tid i Stockholms län (2005–2017). Källa: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Bilder visar en uppåtgående kurva över procentandelen för gini-koefficent (enligt disponibel inkomst (summan av alla inkomster minus transfereringar), över tid i Stockholms län.

 

Tillit och valdeltagande

Ingenting tyder på att den ökande ekonomiska ojämlikheten än så länge har översatts i försämrade övergripande förutsättningar för demokratin. De allra flesta i länet uppger att de kan lita på andra människor i sitt bostadsområde och andelen har ökat över tid, från 86 procent år 2002 till 89 procent år 2018 (se figur 2). Även valdeltagandet i riksdagsval har ökat, från 81 procent år 2003 till 87 procent år 2018 (se figur 3).

Tillit till andra människor

Figur 2
Figur 2. Andel (%) i åldern 18–84 år som uppger att ”man kan lita på de flesta människor som bor i det här bostadsområdet” över tid i Stockholms län (2002–2018). Källa: Folkhälsoenkäten (FHE). Bilden visar en svagt uppåtgående kurva över procentandelen för hur mycket tillit en har till andra människor i sitt boendeområde. År 2002 var siffran 86. År 2018 var motsvarande siffra 89.

Valdeltagande i riksdagsval

Figur 3
Figur 3. Andel (%) röstande i riksdagsval i åldern 18 år och äldre över tid i Stockholms län (2002–2018). Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Bilden visar en svagt uppåtgående kurva över procentandelen för röstande i riksdagsvalet över tid i Stockholms län. År 2002 var siffran 81. År 2018 var motsvarande siffra 87.