Astma

Astma ger en ökad känslighet i luftrören

Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som gör att luftvägarna blir känsliga och drar ihop sig. Det ger ofta symtom som hosta och andningsbesvär vid kontakt med sådant som man reagerar på. Symtomen återkommer i perioder beroende på vad personen reagerar på och hur bra behandlingen fungerar.

Sjukdomen drabbar både barn och vuxna men många får astma i barndomen (1). Hos de små barnen kan infektioner, ofta virus, vara den utlösande faktorn och hos skolbarn är orsaken ofta allergier. Hos vuxna utlöses astma också ofta av allergier men även andra faktorer som rökning, luftföroreningar och exponeringar inom vissa yrken kan påverka.

Omkring 15 procent av alla nyinsjuknanden i astma hos vuxna beräknas bero på faktorer i arbetsmiljön, och sådana kan också försämra en befintlig astma (2, 3). Det finns även andra, delvis överlappande, faktorer i miljön som påverkar astman, som dofter, damm, fukt och dålig ventilation, kyla och ansträngning. Även obesitas är en riskfaktor för att utveckla astma i vuxen ålder och kan försämra befintlig astma (4). Många med astma har rinit (inflammation i nässlemhinnan) som ger en kronisk nästäppa. Den är viktig att upptäcka och behandla då hela luftvägarna påverkas.

Andelen som uppger att de har astma ökar

Cirka elva procent av den vuxna befolkningen i Stockholms län uppger att de har astma, något fler kvinnor än män (tolv respektive tio procent). Andelen har ökat de senaste åren, år 2018 uppgav åtta procent att de hade astma (se figur 1) (HLV).

Alla som uppger att de har astma söker inte vård, men andelen som söker vård har ökat något. Under 2021 fick 3,6 procent kvinnor och 2,1 procent män en astmadiagnos. År 2013 var motsvarande siffror 2,2 procent för kvinnor och 1,3 procent för män. Personer över 65 år har i högre utsträckning astmadiagnos än yngre. Astmadiagnosen är lite vanligare bland personer med förgymnasial utbildning (3,3 procent) jämfört med personer med gymnasial utbildning (2,9 procent) och eftergymnasial utbildning (2,7 procent) (VAL).

Astma

Många med astma har okontrollerad sjukdom

Målet med astmabehandling är att ha god kontroll på sin astma, alltså att vara symtomfri, ha en normal lungfunktion, inte ha begränsningar i vardagen och inte ha behov av luftrörsvidgande medicin. Detta är av stort värde för att må bra i vardagen. Inom Stockholms län rapporteras att 40 procent av patienterna inte har astmakontroll, vilket är jämförbart med hela landet (39 procent). Fler kvinnor än män i Stockholms län har en okontrollerad sjukdom, 44 procent bland kvinnor jämfört med 34 procent bland män (5).

Vid en annan undersökning av personer mellan 55 och 65 år med astma rapporteras att 26 procent har haft symtom som pip och väs i bröstet när de andas de senaste tolv månaderna. Många av dessa har också känt andnöd (40 procent) (Scapis).

Få dör i astma

Astma är inte en vanlig dödsorsak. De senaste tio åren har antalet dödsfall legat ganska stabilt på 0,45–0,87 dödsfall per 100 000 invånare.

Skapa goda miljöer

Vid astma finns en risk för försämring vid exponering för bland annat dofter, damm, dålig ventilation, tobaksrök och luftföroreningar (6). Miljöer som minskar dessa risker är därför viktiga.

Sju procent av vuxna personer med astma i Stockholms län röker (7). I Socialstyrelsens riktlinjer (8) ges högsta prioritet till att identifiera personer med astma som röker och ge dem stöd till rökstopp (se Rökning).

Behandling och sjukdomskontroll

Det behövs kompetens inom astmaområdet för att upptäcka, utreda och behandla astma i alla åldrar. Bland annat ska spirometri erbjudas alla med misstänkt astma. Ett mål ska vara att personer med astma kan uppnå god sjukdomskontroll. Därför är både den medicinska och den icke medicinska behandlingen viktig, så som utbildning, fysioterapi och stöd att sluta röka. Utbildning ökar patientens kunskap om astman och därmed även förmågan att hantera sjukdomen och symtomen. För att erbjuda de olika åtgärderna är samverkan mellan olika professioner viktig. Därför erbjuds vård ofta på astma- och KOL-mottagningar i primärvården (8).

Enligt nationella och internationella riktlinjer bör alla typer av astma, även vid lindriga symtom, behandlas med kortison med inhalator och inte enbart med luftrörsvidgande läkemedel. Detta för att minska inflammationen och inte endast lindra symtomen (8, 9). Vi ser dock att sju procent av de med astmadiagnos som har fått astmaläkemedel utskrivet enbart har fått luftrörsvidgande läkemedel. Inhalation med kortison har förskrivits till cirka 77 procent (Läkemedelsregistret; VAL; CES).