Cancer

Cancer kan uppstå var som helst i kroppen

Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som kan uppstå i vilken del av kroppen som helst. Gemensamt är att cellerna börjar dela sig ohämmat utan att respektera organ- eller vävnadsgränser och kan sprida sig till andra delar av kroppen, det vill säga metastasera (1). Att en cell omvandlas till en cancercell beror på att cellens arvsmassa (DNA) har skadats och att kroppen inte har kunnat reparera skadorna.

När en cancertumör växer ohämmat kan den påverka funktionen i drabbade organ och vävnader och exempelvis ge hosta och andnöd vid lungcancer eller krampanfall vid hjärntumörer (2, 3). Ofta har cancerpatienter även symtom som trötthet, viktnedgång eller smärta (2, 3). Olika cancersjukdomar ger olika symtom som påverkar både fysiska och psykiska funktioner och som kan orsaka stort lidande.

Levnadsvanor spelar en viktig roll

Ungefär en tredjedel av all cancer skulle kunna undvikas med hälsosammare levnadsvanor (4, 5). De viktigaste riskfaktorerna för cancer är rökning, alkoholkonsumtion, övervikt, fysisk inaktivitet och kost som innehåller för lite frukt och grönsaker (5, 6). Socioekonomi har ett samband med både insjuknande i cancer och överlevnad. Cancerdrabbade med låg socioekonomisk status har sämre chanser till överlevnad (7–9). Det beror både på levnadsvanor och på i hur stor utsträckning man söker vård eller går på screening. Även andra faktorer, som kunskaper om hur man navigerar i hälso- och sjukvårdssystemet, kan spela roll (7, 10).

Antalet cancerfall ökar

Insjuknandet i cancer ökar med några procent varje år. Huvudorsaken är att befolkningen blir allt äldre. Fler män än kvinnor drabbas av cancer.

År 2021 diagnostiserades 10 890 cancerfall i Stockholms län (11). Det motsvarar 500 cancerfall per 100 000 invånare, 465 för kvinnor och 546 för män (se figur 1), vilket är jämförbart med övriga landet.

Under pandemin skapades ett generellt underskott av nydiagnostiserad cancer i Stockholms län. År 2020 var minskningen drygt åtta procent jämfört med 2019 (1 300 färre cancerpatienter) och år 2021 var den 3,2 procent (500 färre patienter) jämfört med 2019. Från och med sommaren 2021 har andelen nydiagnostiserade legat på samma nivå som före pandemin. Än så länge ses inga säkra tecken på att det har fått negativa konsekvenser, som att fler är sjukare vid diagnos eller att antalet dödsfall i cancer har ökat (12).

De vanligaste cancerformerna för kvinnor är bröstcancer och för män prostatacancer. Andra vanliga cancerformer är tjock-och ändtarmscancer, lungcancer och malignt melanom (11). Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar mest i antal insjuknanden per år.

Nya cancerfall per 100 000 invånare

Canceröverlevnaden ökar

Samtidigt som fler diagnostiseras med cancer (undantaget pandemiåren) minskar dödligheten (se figur 2). I dag botas sju av tio vuxna patienter som insjuknat i cancer (1).

Dödsfall i cancer per 100 000 invånare

Att fler överlever beror både på bättre diagnostiska metoder och på nya och effektivare cancerbehandlingar. De största cancersjukdomarna, prostatacancer för män och bröstcancer för kvinnor, har mycket god canceröverlevnad, medan till exempel lungcancer och bukspottkörtelcancer har sämre överlevnad (se figur 3). Det beror främst på att de upptäcks senare i förloppet.

Lungcancer och tjock- och ändtarmscancer är de cancerformer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Stockholms län.

Femårsöverlevnad per cancerdiagnos över tid i procent

Andelen tjock- och ändtarmscancer är relativt stabil

I Stockholms län diagnostiserades 1 253 nya fall av tjock-och ändtarmscancer år 2021. Denna cancerform är något vanligare bland män än bland kvinnor. Insjuknandet har legat relativt stabilt de senaste två decennierna (se figur 4).

Nya fall av tjock- och ändtarmscancer per 100 000 invånare

Lungcancer ökar för kvinnor

År 2021 diagnostiserades 895 nya fall av lungcancer i Stockholms län, varav 390 män och 505 kvinnor. Andelen lungcancerfall för män har halverats sedan 1970-talet och ligger sedan år 2000 på en stadig nivå, men insjuknandet för kvinnor har ökat (se figur 5).

Nya fall av lungcancer per 100 000 invånare

Hälsosamma levnadsvanor, lagstiftning och vaccination

Uppskattningsvis en tredjedel av all cancer skulle kunna förhindras genom ändrade levnadsvanor (1, 5). Riskfaktorerna för cancer är gemensamma med till exempel hjärt-kärlsjukdom, som rökning, alkoholkonsumtion, övervikt, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor (6, 13). För cancer tillkommer dessutom exponering för UV-­strålning. Insatser för befolkningen som främjar goda levnadsvanor är därför viktiga (se Levnadsvanor). Den största kända, enskilda bakomliggande orsaken till lungcancer är tobaksrökning. Därför är åtgärder för rökavvänjning och insatser för att få unga att inte börja röka av stor vikt.

Även lagstiftning kan spela roll. I dag finns en lag som förbjuder rökning på allmänna platser och det finns en 18-årsgräns för kosmetiskt solariebruk. Ökningen av malignt melanom tillskrivs dock främst en ökad exponering för UV-strålning genom ”solresor” under den mörka årstiden.

Forskning för att utveckla cancervaccin pågår. Ett finns redan på plats: vaccin mot vissa typer av humant papillomvirus (HPV) som kan orsaka livmoderhalscancer och cancer i halsmandlarna. Vaccinet finns sedan några år tillbaka i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. År 2021 har 87 procent av flickor och pojkar födda 2010 fått HPV-vaccinet i Stockholms län (14).

Screeningprogram

Kvinnor som regelbundet deltar i livmoderhalscancerscreening sänker risken att drabbas av livmoderhalscancer med cirka 90 procent. Bland kvinnor som går på bröstcancerscreening (mammografi) regelbundet upptäcks mellan 60 och 70 procent av alla bröstcancerfall genom screeningen. Screeningen bidrar till minskad dödlighet till följd av bröstcancer med mellan 16 och 25 procent (15, 16).

Stora geografiska skillnader i deltagande för screening

I Stockholms län bedrivs sedan länge screening för livmoderhalscancer, bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer. Deltagandet i screeningprogrammen för bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer ligger på cirka 70 procent. Dock finns det skillnader i deltagande beroende på var i länet man bor. Första halvåret 2022 deltog 63 procent av de som kallats till bröstcancerscreeningen i Botkyrka kommun, jämfört med 84 procent i Vaxholm. Liknande skillnader finns även för tjock- och ändtarmscancerscreeningen. Under 2021 deltog 64 procent i Botkyrka kommun och 75 procent i Täby kommun. För livmoderhalscancerscreening var deltagandet 43 procent i Botkyrka kommun och 59 procent i Täby kommun (17). Insatser för att öka deltagandet har potential att minska sjukdomsbördan och dödligheten i cancer i Stockholms län.

Utveckling för att effektivisera screeningen pågår

Både de befintliga screeningprogrammen och nya screeningprogram är under
utveckling. För bröstcancerscreening pågår ett pilotprojekt för att individualisera screeningen utifrån bröstcancerrisk. För livmoderhalscancerscreening har man infört självprovtagning, vilket har ökat deltagandet med tio procent sedan det infördes år 2021.

För lungcancer startade år 2022 ett screeningprojekt i Stockholms län som omfattar 1 000 kvinnor i åldrarna 55–74 år med ökad risk för lungcancer (18). Deltagande i lungcancerscreening för högriskpersoner har i en stor studie visat ett tydligt samband med minskad dödlighet i lungcancer (19). Syftet med projektet är att ta reda på om riktad screening kan vara ett kostnadseffektivt sätt att upptäcka lungcancer i ett tidigt skede och om arbetssättet är genomförbart i praktiken.

Prostatacancer kan upptäckas med hjälp av blodprovtagning, så kallade PSA-prov. Screening med PSA rekommenderas inte i dag av Socialstyrelsen men Region Stockholm har år 2022 startat ett projekt med organiserad prostatacancertestning (OPT) vars syfte är att provtagningen ska bli mer strukturerad, jämlik och träffsäker (20).

Standardiserade vårdförlopp och primärvårdens roll

Sedan år 2015 finns ett drygt trettiotal nationella ”snabbspår för cancerutredning” eller så kallade standardiserade vårdförlopp (21). De beskriver vilka utredningar som ska göras vid misstanke om en viss cancerdiagnos samt vilka tidsgränser som ska eftersträvas för att starta behandling snabbt. Syftet med arbetssättet är att göra vården mer jämlik, öka patientnöjdheten och minska väntetiderna. Region Stockholm har år 2022 uppnått det nationella målet att minst 70 procent av alla patienter som får en cancerdiagnos ska utredas enligt det standardiserade vårdförloppet.

Majoriteten av de som diagnostiseras med cancer börjar sin utredning i primärvården. Cancer är dock en ovanlig diagnos för en allmänläkare. En beräkning av Akademiskt primärvårdscentrum visar att en primärvårdsläkare diagnostiserar tre till fyra cancrar om året (22). Det är en stor utmaning för primärvården att urskilja de få som har cancer bland alla som söker för till exempel hosta, smärta eller trötthet. Primärvården arbetar enligt de standardiserade vårdförloppen, men saknar beslutsstöd för att kunna bedöma den enskilda patientens cancerrisk. I vissa andra europeiska länder finns beslutsstöd som hjälper primärvården att bedöma den enskilda patientens risk för olika cancer­former (23) men sådana instrument används ännu inte i Sverige. Ett svenskt riskvärderings­­instrument för tjock- och ändtarmscancer har nyligen validerats i Region Stockholm (24).