KOL

Hälften av alla rökare får KOL

KOL är en sjukdom där skador i luftvägar eller lungvävnad ger ”trånga luftrör” som leder till svårigheter att tömma lungorna på luft. Den vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning, även om rökningens betydelse har minskat i takt med att färre röker. Cirka hälften av alla som röker utvecklar med tiden KOL. Över 20 procent av de som drabbas har dock aldrig rökt (1).

Cirka 15 procent av all KOL är yrkesorsakad, främst genom hög exponering för damm (2). Riskyrken för KOL är till exempel byggnadsarbete och gruvarbete. KOL är vanligast hos äldre vilket delvis beror på att lungornas naturliga åldrande bidrar till lungfunktions­förlusten. Om man har nedsatt lungfunktion av något annat skäl, medfött eller på grund av sjukdom, kan man ha en ökad risk att utveckla KOL tidigt i livet.

Samsjuklighet är vanligt bland KOL-patienter

Symtomen vid KOL kommer ofta smygande, med slem, hosta och andfåddhet som successivt blir sämre. Därför kan det ta lång tid innan KOL-patienter får en diagnos. Skadorna på lungorna läker inte, men utvecklingen kan hejdas med rökstopp eller byte av arbetsmiljö. Därför är tidig upptäckt viktigt. KOL är en viktig orsak till för tidig död, och kan medföra kraftigt sänkt livskvalitet för de som drabbas.

Det är vanligt att personer med KOL även har andra sjukdomar (3), exempelvis hjärt-kärlsjukdom och muskeldysfunktion, där samtidig KOL kan försämra både prognos och förlopp. Till exempel kan möjligheterna till stor kirurgi begränsas vid kraftigt sänkt lungfunktion, och återhämtningen kan fördröjas. Under covid-19- pandemin blev det tydligt att KOL-patienter var särskilt utsatta. De hade både en ökad risk för sjukhusvård och ökad dödlighet jämfört med personer utan KOL (4).

Mörkertalet är stort för KOL

År 2021 hade 1,3 procent av befolkningen i Stockholms län en KOL-diagnos. Det är vanligare bland kvinnor än bland män, där 1,5 procent kvinnor jämfört med 1,1 procent män hade diagnosen år 2021 (VAL). Kvinnor får oftare en svårare sjukdom med ett snabbare förlopp än män (5).

KOL-diagnosen förekommer nästan inte bland personer under 65 år, men bland äldre personer är KOL betydligt vanligare (se figur 1). Det beror delvis på att lungfunktionen är som bäst i slutet av 20-årsåldern för att sedan fysiologiskt försämras under livet (6), men också på att skadliga exponeringar under livet kan påskynda lungfunktionsförlusten.

Förekomsten i befolkningen har dock visat sig varit betydligt högre. I en pågående forskningsstudie av svenskar i åldrarna 50–64 år hade 14 procent av männen och 10 procent av kvinnorna symtom som tyder på KOL (SCAPIS). En mycket stor andel, 93 procent, av de som uppvisade symtom, hade ingen KOL-diagnos. Det är känt att det finns en underdiagnostisering av KOL, men då diagnosen baseras på lungfunktion kan det vara svårt att veta om den förlorade lungfunktionen hos äldre beror på sjuklighet eller om det är en naturlig del av åldrandet.

Diagnostiserad KOL per åldersgrupp

Kortare utbildning kopplat till högre förekomst av KOL

Det finns en koppling mellan utbildningsnivå och förekomst av KOL. Nästan fyra gånger så många har KOL i gruppen med enbart förgymnasial utbildning jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning (se figur 2). En förklaring kan vara att rökning är vanligare hos personer med kortare utbildning och att de oftare har arbeten där de utsätts för skadlig luftvägsexponering (7).

I den tidigare nämnda forskningsstudien finns samma mönster. Andel med KOL-symtom var 18 procent hos personer i åldrarna 50–64 år med förgymnasial utbildning jämfört med 10 procent hos de med eftergymnasial utbildning (SCAPIS).

Diagnostiserad KOL per utbildningsnivå

Dödligheten i KOL har minskat

Dödligheten i KOL har minskat de senaste fem åren för både män och kvinnor (se figur 3). I ett längre tidsperspektiv är minskningen i dödlighet tydligast hos män. Vetenskapliga studier talar för att även förekomsten av KOL sjunker i Sverige, något som kopplats till att allt färre röker (8).

Dödsfall i KOL per 100 000 invånare

Insatser mot rökning har störst förebyggande potential

Den vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning, och därför är åtgärder för att minska rökning och rökexponering i samhället viktiga för att minska nya fall av KOL (se Rökning). I takt med att rökningen minskar i befolkningen ökar andelen yrkesorsakad KOL. Kunskapen om arbetsmiljöns betydelse för sjukdomen är därför viktig.

Tidig upptäckt och diagnostik förbättrar prognosen

KOL är en kronisk, obotlig sjukdom, men förloppet och prognosen kan förbättras genom livsstilsförändringar, som rökstopp och goda kostvanor, men också genom minskad arbetsmiljöexponering och läkemedelsbehandling. Ett första steg är att få diagnosen, och där visar epidemiologiska data på en underdiagnostik av personer med KOL (8, 9). Tidig utredning med lungfunktionsscreening (FEV1/FEV6-mätning) eller spirometriundersökning av personer med rökexponering eller andra riskfaktorer är ett sätt att fånga fler personer med tidig KOL (5). Tidig diagnos kan i sin tur motivera individen att sluta röka eller byta arbete. Det möjliggör också utökad rådgivning kring arbetsmiljö och fritidsexponering liksom läkemedelsbehandling med bronkvidgande och antiinflammatoriska läkemedel som minskar symtom, ger bättre livskvalitet och bromsar sjukdomsutvecklingen.

Större tillgänglighet till astma- och KOL-mottagningar angeläget

En vidareutveckling av primärvårdens kompetens kring lung- och luftvägssjukdomar är angelägen, till exempel genom utökad tillgänglighet till astma- och KOL-certifierade mottagningar. Tidig diagnostisering möjliggör också riktade multiprofessionella stödinsatser så som fysioterapi, patientutbildning och kontakt med exempelvis astma-­KOL-sjuksköterska och dietist (5). Vidare innebär det en möjlighet till strukturerad uppföljning av lungfunktion, fysisk kapacitet och rökstatus.

Adekvat läkemedelsbehandling och uppföljning är ett mycket viktigt verktyg för att förebygga försämringsperioder. Regelbunden fysisk träning anpassad efter patientens hälsostatus kan också minska andningsbesvär och försämringsepisoder (10). Personer med KOL är känsliga för luftvägsinfektioner, som både kan utlösa försämringsepisoder och leda till svår sjukdom. Därför rekommenderas vaccination mot säsongsinfluensa och pneumokocker (11).