Högt blodtryck
Högt blodtryck orsakar 18 procent av dödsfallen i Stockholms län, främst genom hjärt-kärlsjukdom. Högt blodtryck är underdiagnostiserat och endast hälften av de som fått diagnosen har blodtrycket under kontroll. Hälso- och sjukvården har stora möjligheter att förbättra folkhälsan genom att upptäcka personer med högt blodtryck och ge behandling med regelbunden uppföljning.
Introduktion
Blodtrycket påverkas av ärftliga faktorer och levnadsvanor
Blodtrycket är det cirkulerande blodets tryck på väggarna i blodkärlen. Gränsen för högt blodtryck (hypertoni) går vid 140/90. Det innebär 140 mmHg systoliskt blodtryck (det högsta blodtrycket vid hjärtats sammandragning) eller 90 mmHg diastoliskt (det lägsta blodtrycket vid hjärtats utvidgning). Gränsvärdet underlättar diagnostik och behandling, men risken för hjärt-kärlsjukdom ökar kontinuerligt längst hela blodtrycksskalan. Förekomsten av högt blodtryck ökar kraftigt med stigande ålder (1, 2). Högt blodtryck har också ett samband med ohälsosam kost (salt, mättat fett, rött kött), alkoholkonsumtion, övervikt, fysisk inaktivitet och ärftlighet (3, 4).
Högt blodtryck orsakar stor andel av sjukdomsbördan
I Stockholms län beräknas högt blodtryck orsaka nästan 18 procent av alla dödsfall och 8 procent av all sjukdomsbörda. Det ökade trycket i blodkärlen gör det tyngre för hjärtat att pumpa ut blodet i kroppen, och det bidrar till åderförkalkning som i sin tur ökar blodtrycket ytterligare. Det finns stöd från experiment som visar att högt blodtryck ger hjärt-kärlsjukdomar så som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och kronisk njursjukdom (4, 5).
Förekomst och utveckling över tid
Andelen med högt blodtryck minskar
Det finns inga regelbundna undersökningar av blodtryck i Stockholm eller Sverige. Men genom att väga samman resultat från flera studier uppskattas förekomsten av högt blodtryck i Sverige år 2019 vara 36 procent hos män och 25 procent hos kvinnor i åldrarna 30–79 år (7). Mellan 1990 och 2015 minskade förekomsten av högt blodtryck hos både män och kvinnor (8).
Högt blodtryck är vanligt bland män och äldre
Sambandet mellan högt blodtryck och ålder samt kön framgår tydligt i forskningsstudierna SDPP och SCAPIS. Andelen som har högt blodtryck är mer än dubbelt så stor bland 70–78-åringar som bland 50–59-åringar i Stockholms län (se figur 1). När blodtryck mätts på samma deltagare vart tionde år (i SDPP-studien) ökade det systoliska trycket med i genomsnitt 13 mmHg under 20 års åldrande. Män har i genomsnitt högre blodtryck än kvinnor i alla åldersgrupper.
Högt blodtryck per åldersgrupp
Högt blodtryck är vanligare hos personer med kortare utbildning
Det finns ett samband mellan högt blodtryck och socioekonomi (9). Närmare hälften av de med förgymnasial utbildning har högt blodtryck, jämfört med en knapp tredjedel av de med eftergymnasial utbildning (se figur 2).
Högt blodtryck per utbildningsnivå
Många med högt blodtryck saknar diagnos
Eftersom högt blodtryck oftast inte ger symtom är det svårt att upptäcka. I en internationell studie uppskattas att nästan 50 procent av de som har högt blodtryck saknar diagnos (i åldrarna 30–79 år) (7). I Stockholms län uppskattas det vara 34–42 procent (år 2013–2018) (SCAPIS och SDPP).
Låg andel uppnår önskvärd blodtrycksnivå vid behandling
Bland personer med tidigare diagnostiserad hypertoni som besökte Region Stockholms vårdcentraler år 2016–2021 var det endast 38 procent som hade fått ned blodtrycket till önskvärd nivå (Take Care SLSO primärvård; CES) (se figur 3). Att så få når den önskade blodtrycksnivån beror delvis på att patienter slutar ta sina läkemedel (4). Att inte nå målen är vanligare hos personer med kort utbildning (11, 12).
Blodtrycksnivå hos patienter med diagnostiserat högt blodtryck
Insatser
Högt blodtryck kan förebyggas
Genom förebyggande insatser i befolkningen kan vi minska sjukdomsbördan och vårdbehovet av högt blodtryck (se Matvanor, Fysisk aktivitet och Alkoholvanor).
Blodtrycksmätning är viktig
En av tio personer 50 år eller äldre som har besökt vårdcentraler i Region Stockholms regi minst tre gånger under åren 2015–2021 har inte fått sitt blodtryck mätt (Take Care SLSO primärvård). Det är dessutom viktigt att blodtrycket mäts och journalförs korrekt (13). Automatiska blodtrycksmanschetter har i enskilda studier visats ge en mer noggrann blodtrycksmätning än manuella och varit kopplade till färre insjuknanden i hjärt-kärlsjukdom (14).
Läkemedel och regelbunden uppföljning ger sänkning
Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av högt blodtryck. Det finns stöd från experiment för att insatser för att förändra levnadsvanorna sänker blodtrycket, men att effekten kan bli kortvarig eftersom livsstilsförändringen ofta blir tillfällig (15, 16). Som ett andra steg sätts läkemedel in. En expertgrupp rekommenderar i stället att läkemedelsbehandling med två preparat ska startas direkt vid diagnos (17). En förutsättning för bra behandlingsutfall är att patienterna fortsätter att ta sina läkemedel, och därför finns rekommendationer om att ge kombinationstabletter hellre än flera olika tabletter (18) samt att ha regelbunden uppföljning, minst en gång per år. Att kombinera behandlingen med självmonitorering av blodtrycket ger också bättre blodtryckssänkning (19).
Uppföljningen av patienter med hypertonidiagnos försämrades under pandemin då antalet besök per individ gick ner 34 procent åren 2020–2021 jämfört med 2018–2019 (Take Care SLSO primärvård).