Diabetes

Diabetes har blivit vanligare i yngre åldrar

Diabetes är en kronisk sjukdom där kroppen inte kan reglera blodsockernivåerna (se Högt blodsocker). Sjukdomen delas in i olika typer, där typ 1 och typ 2 är vanligast. Typ 2-diabetes utgör 90–95 procent av alla diabetesfall och typ 1-diabetes omkring fem procent. I Stockholms län orsakas cirka tre procent av sjukdomsbördan av diabetes (varav 2,5 procent av typ 2-diabetes och dess komplikationer) (1).

Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt känslighet för insulin vilket gör att blodsockret stiger. Sjukdomen debuterar oftast i vuxen ålder, men diagnos hos ungdomar och även barn har blivit vanligare. Det kan delvis bero på ökningen av barnobesitas, men orsakerna är inte helt klarlagda (2).

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som ofta debuterar i barndomen. Den orsakas av att de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln dödas av kroppens immunförsvar.

Typ 2-diabetes kan till viss del förebyggas

Det finns flera riskfaktorer för typ 2-diabetes. Ärftlighet (en nära släkting med typ 2-diabetes) och manligt kön ger var för sig fördubblad risk (3–4). Risken ökar även med ålder och de flesta får diagnos efter 45 års ålder.

Men det finns också riskfaktorer som kan påverkas. Övervikt och obesitas har ett tydligt samband med diabetes, med tre respektive sju gånger högre risk (5). Högt blodtryck är kopplat till 50–60 procent högre risk (6).

Risken påverkas också av levnadsvanorna. Rökning ger cirka 40 procent högre risk (7) och att snusa en dosa snus per dag ger 50 procent högre risk (8). Att äta rött kött eller charkuterier ökar risken med 20–40 procent och att dricka en sockerhaltig dryck per dag ökar risken med 26 procent. Ett ökat intag av fullkorn och fibrer minskar risken med 10 respektive 25 procent (9). Fysisk aktivitet minskar risken med cirka 40 procent (10).

Diabetes kan leda till svåra komplikationer

Diabetes kan leda till både akuta och kroniska komplikationer. Risken för hjärt-kärlsjukdomar är mer än fördubblad för personer med diabetes (11), särskilt bland kvinnor (12). Risken för kronisk njursjukdom är tre gånger högre (13). Dessutom är diabetes kopplat till ökad risk för demenssjukdomar och för några cancerformer som levercancer, bukspottkörtelcancer och tjocktarmscancer (14). Diabetes är en vanlig orsak till syn­­ned­sättning (15) samt till skador och infektioner i benen som kan leda till amputationer (16). Personer med diabetes har även ökad risk för infektioner. En svensk studie fann ett visst samband mellan diabetes och allvarlig sjukdom och dödlighet på grund av covid-19 (17).

Diagnostiserad diabetes ökar i befolkningen

Mellan 2013 och 2021 ökade andelen personer i Stockholms län med diagnosen diabetes, från 5,3 till 6,5 procent. Både ökningen och förekomsten är störst för män (se figur 1).

Diagnostiserad diabetes

Diabetes är vanligare bland män och ökar avsevärt med ålder (se figur 2). Bland personer mellan 65 och 84 år har nästan 20 procent en diabetesdiagnos i jämförelse med åldrarna 45–64 år, där mindre än 7 procent har en diabetesdiagnos (VAL och NDR).

Diagnostiserad diabetes per åldersgrupp

Kort utbildning ger ökad risk för diabetes

Det finns en viss koppling mellan socioekonomi och förekomsten av diabetes. Enligt en systematisk sammanställning är risken bland personer med sämre socioekonomiska förutsättningar 30–40 procent högre (18). I Stockholms län är sambandet möjligen ännu tydligare och andelen med diagnostiserad diabetes är nästan fördubblad bland personer med kort utbildning jämfört med de med längre utbildning i alla åldersgrupper (se figur 3). Sämre socioekonomi är dessutom kopplad till tidigare diagnosålder och sämre blodsockerkontroll, och därför ökad risk för komplikationer (19).

Diagnostiserad diabetes per utbildningsnivå

En tredjedel uppskattas vara odiagnostiserad

Enligt internationella uppskattningar kan en tredjedel av alla diabetesfall vara odiagnostiserade (20). Det överensstämmer med data från studien Stockholms diabetespreventiva program (SDPP), där en tredjedel av deltagarna i åldrarna 53–78 år fick sin diagnos i samband med studiebesöket, och var omedvetna om sitt tillstånd.

Förebyggande insatser på samhällsnivå

Hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och viktminskning kan förebygga utveckling av diabetes. Föreskrifter och lagar, som särskilda skatter och tydligare information på livsmedel, kan hjälpa individer att fatta hälsosamma beslut angående matvanor (21, 22) (se Matvanor). Infrastruktur påverkar nivån av fysisk aktivitet och enligt en metaanalys är risken att utveckla diabetes mellan två och tre gånger högre för personer som bor i ett mindre gångbart område (23) (se Fysisk aktivitet).

Förebyggande insatser för personer med hög risk

Strukturerade insatser för förbättrade matvanor och ökad fysisk aktivitet eller läkemedelsbehandling kan fördröja och till och med förhindra utvecklingen av diabetes bland personer med högt blodsocker (24). I Region Stockholm pågår utvecklingsarbete för riskgrupper inom primärvården i form av digital hälsa och rådgivning av vårdpersonal (se Högt blodsocker).

CES genomför under åren 2022–2025 en randomiserad studie om effekterna av provtagning och hälsosamtal i primärvården för att upptäcka riskfaktorer och förebygga bland annat diabetes (se Metabola riskfaktorer). Kunskap från studien kan leda till mer effektiva förebyggande insatser.

Fokus på tidig diagnos

Socialstyrelsen rekommenderar att personer med riskfaktorer för typ 2-diabetes ska få sitt blodsocker kontrollerat när de kommer i kontakt med vården, för att så tidigt som möjligt identifiera personer med diabetes (25). Bland de personer som besökt Region Stockholms vårdcentraler minst tre gånger under åren 2015–2021 och sedan tidigare är diagnostiserade med hypertoni, hyperlipidemi eller obesitas har 79 procent prov­tagits för blodsocker (personer med typ 2-diabetes exkluderade) (Take Care SLSO ­primärvård). Således undersöktes inte blodsocker hos 21 procent av patienterna i riskgrupp som återkommande besökte vårdcentralen.

Studier har visat att precisionshälsa kan användas för att göra mer noggranna beräkningar av enskildas risk för diabetes och därmed rikta förebyggande insatser och behandling till rätt individ i rätt tid (26, 27) . Sådana metoder används dock inte i kliniskt arbete i dagsläget och vidare utveckling behövs.

Blodsockerkontroll förebygger komplikationer

För att undvika diabeteskomplikationer är det viktigt att hålla blodsocker, blodtryck och blodfetter på rätt nivå. En rapport baserad på Region Stockholms VAL-data visar att det finns betydande skillnader i länet både när det gäller måluppfyllelse för blodsockerkontroll och för användningen av antidiabetesläkemedel (28). I Stockholms län har 30 procent av diabetespatienterna endast kostbehandling, vilket inte rekommenderas av Socialstyrelsen. Region Stockholm når precis upp till Socialstyrelsens uppsatta mål att högst 10 procent av patienterna ska ha för höga blodsockervärden (definierat som HbA1c högre än 70 mmol/mol) (NDR). Endast 55 procent av patienterna når den nivå som Nationella diabetesregistret definierar som optimal (HbA1c under 52 mmol/mol) år 2021 (NDR).